Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Jag skrev den bok jag själv ville ha till mina elever”

Malin Nyberg, författare till Hälsopedagogik, svarar på några frågor om boken.

Foto: Linda Broström.

1. Varför är Hälsopedagogik indelad i fyra perspektiv?
Syftet med de fyra delarna är att skapa en helhet för eleverna. Det är mycket som eleverna ska lära och förstå i kursen Hälsopedagogik. Eleverna ska bland annat förstå vad hälsa och hälsopedagogik är, vad som påverkar vår hälsa, vad vi kan påverka själva och hur man kan arbeta i verksamheter för att främja hälsa. Ämnet rör sig från det som är närmast varje människa till det som rör struktur och organisation i olika verksamheter och samhällen. Jag har upplevt att det lätt blir rörigt och snuttifierat för eleverna när man undervisar om ämnet, eftersom man pratar om och menar så mycket på samma gång. Därför delade jag in boken i fyra delar som behandlar olika övergripande perspektiv som bygger på varandra: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa, Allas hälsa.

2. Vad tas upp i delen Vår hälsa?
Den handlar om det hälsofrämjande arbetet, främst i pedagogiska verksamheter. Jag upplever ibland att det är lätt för eleverna att ta miljön i pedagogiska verksamheter förgiven, eftersom de själva befinner och har befunnit sig i skolmiljö i så många år av sitt liv. Det är särskilt svårt att få syn på organisation och struktur om den är välfungerande. Det kanske är något lättare att se om något är fel eller otryggt, även om det också kan vara utmanande att sätta ord på. I delen Vår hälsa har jag därför satt fokus på vad som är särskilt viktigt för att en pedagogisk verksamhet ska fungera och bidra till god hälsa.
Kapitel sju börjar med att förklara vad hälsofrämjande arbete är med utgångspunkt i WHO:s synsätt. Därefter handlar kapitlet framförallt om det systematiska arbetsmiljöarbetet och det hälsofrämjande arbetet i förskola och skola. I kapitel åtta får eleverna möjlighet att utveckla färdigheter som att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter. Kapitel nio vänder sig mer till de som läser inriktningen fritid och hälsa och det handlar om vad friskvård är, om mätmetoder, om livsstilsförändringens olika faser och vad motiverande samtal är. Det kan såklart läsas av alla elever och vara både intressant och viktigt för att utveckla kunskaper om den egna livsstilen.
Efter att ha läst del tre är tanken att eleverna ska ha utvecklat kunskaper om och förståelse för vad som främjar hälsa i våra verksamheter. I kombination med APL (praktik), egna undersökningar och praktiska övningar är målet att eleverna ska ha utvecklat färdigheter att planera, genomföra, dokumentera och organisera aktiviteter och miljöer som främjar hälsa.

3. I Hälsopedagogik finns många fallbeskrivningar. Vad har de för funktion?
Fallbeskrivningarnas syfte är att eleverna ska få möjlighet att utifrån kapitlets innehåll pröva, ifrågasätta, omsätta, tänka, diskutera och dra slutsatser kring det de läst om - utifrån ett “verkligt” fall och många av fallbeskrivningarna utspelas i pedagogiska verksamheter.
Några exempel:
I kapitel ett får eleverna ta del av en typisk dag på förskolan Rosenlundsgården. Denna fallbeskrivning har som syfte att ge eleverna en introduktion, få dem att känna igen sådant som är bra, vad som skapar trygghet och vad i verksamheten som främjar hälsa. Fallbeskrivningen kan man med fördel gå tillbaka till under kursens gång för att synliggöra de olika perspektiven efter hand.
Fallbeskrivningen i kapitel två utspelar sig i kapprummet på en förskola. Syftet är att eleverna ska få träna på att inta olika perspektiv och de får även ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas.
Kapitel fyra har fokus på elevernas egen hälsa och här handlar fallbeskrivningen om två personer. Deras livsvillkor och livsstil beskrivs i texten och eleverna får möjlighet att diskutera, problematisera och komma med förslag till vilka livsstilsförändringar personerna kan göra för att må bättre.
I de fallbeskrivningar som innehåller personnamn har könsneutrala namn använts. Detta i syfte att luckra upp förutfattade meningar om könsroller, att alla ska kunna känna igen sig oavsett kön och öppna upp för diskussioner kring könsroller och förväntningar kopplade till kön.

4. Till varje kapitel finns också en fördjupningsdel. Vad innehåller den?
Fördjupningsdelen bidrar med mer forskning och fakta om ämnet och breddar elevernas förståelse för innehållet. I kapitel ett handlar exempelvis fördjupningen om den forskning som gjorts om de “blå zonerna”, vilka är de områden i världen som har flest antal friska och pigga hundraåringar. I kapitel fyra innehåller fördjupningen fakta om tandhälsa och Vipehomsstudierna som gjordes på 40-talet, där man förstod kopplingen mellan karies och socker. I kapitel fem presenteras Carol Dwecks och Angela Lee Duckworths forskning om “grit” och “growth mindset” och dess kopplingar till studieresultat.

5. Extramaterialet innehåller introduktionsfilmer och lärarstöd med tester. Berätta mer.
Extramaterialet, som man hittar på Natur & Kulturs hemsida, är indelat i delar, kapitel, facit och lärarstöd. Till varje del finns en beskrivning av det övergripande perspektivet, vilka centrala begrepp, mål och centralt innehåll som tas upp.
Till varje kapitel finns en kortare introduktionsfilm som presenterar innehållet. Filmerna har ett särskilt fokus på de centrala begrepp som hör till varje kapitel och kan med fördel användas för att starta upp arbetsområdet eller för repetition. Eleverna kan även se filmerna på egen hand.
Facit till frågorna som heter “Besvara” ligger som pdf:er, vilka går att skriva ut. Som lärare väljer man själv hur facit ska användas.
I lärarstödet finns övergripande förklaringar till bokens upplägg, innehåll och uppgifter samt förslag på vanliga arbetssätt. Det finns även olika självtest med tillhörande facit. Eleverna kan med fördel göra dem flera gånger och rätta dem på egen hand. Läraren kan även använda resultaten för att arbeta formativt.
Tanken är inte att allt i läromedlet ska hinnas med. Man ska snarare se det som ett smörgåsbord där läraren tillsammans med sina elever väljer ut det som känns relevant, kul och intressant.

6. Hur var det att skriva Hälsopedagogik?
Den har varit fantastiskt rolig att skriva. Teamet runt boken har varit otroligt duktiga, vilket gjort den till något jag är stolt över. Jag skrev den bok jag själv ville ha till mina elever och jag hoppas att den kommer uppskattas av många.

1. Varför är Hälsopedagogik indelad i fyra perspektiv?
Syftet med de fyra delarna är att skapa en helhet för eleverna. Det är mycket som eleverna ska lära och förstå i kursen Hälsopedagogik. Eleverna ska bland annat förstå vad hälsa och hälsopedagogik är, vad som påverkar vår hälsa, vad vi kan påverka själva och hur man kan arbeta i verksamheter för att främja hälsa. Ämnet rör sig från det som är närmast varje människa till det som rör struktur och organisation i olika verksamheter och samhällen. Jag har upplevt att det lätt blir rörigt och snuttifierat för eleverna när man undervisar om ämnet, eftersom man pratar om och menar så mycket på samma gång. Därför delade jag in boken i fyra delar som behandlar olika övergripande perspektiv som bygger på varandra: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa, Allas hälsa.

2. Vad tas upp i delen Vår hälsa?
Den handlar om det hälsofrämjande arbetet, främst i pedagogiska verksamheter. Jag upplever ibland att det är lätt för eleverna att ta miljön i pedagogiska verksamheter förgiven, eftersom de själva befinner och har befunnit sig i skolmiljö i så många år av sitt liv. Det är särskilt svårt att få syn på organisation och struktur om den är välfungerande. Det kanske är något lättare att se om något är fel eller otryggt, även om det också kan vara utmanande att sätta ord på. I delen Vår hälsa har jag därför satt fokus på vad som är särskilt viktigt för att en pedagogisk verksamhet ska fungera och bidra till god hälsa.
Kapitel sju börjar med att förklara vad hälsofrämjande arbete är med utgångspunkt i WHO:s synsätt. Därefter handlar kapitlet framförallt om det systematiska arbetsmiljöarbetet och det hälsofrämjande arbetet i förskola och skola. I kapitel åtta får eleverna möjlighet att utveckla färdigheter som att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter. Kapitel nio vänder sig mer till de som läser inriktningen fritid och hälsa och det handlar om vad friskvård är, om mätmetoder, om livsstilsförändringens olika faser och vad motiverande samtal är. Det kan såklart läsas av alla elever och vara både intressant och viktigt för att utveckla kunskaper om den egna livsstilen.
Efter att ha läst del tre är tanken att eleverna ska ha utvecklat kunskaper om och förståelse för vad som främjar hälsa i våra verksamheter. I kombination med APL (praktik), egna undersökningar och praktiska övningar är målet att eleverna ska ha utvecklat färdigheter att planera, genomföra, dokumentera och organisera aktiviteter och miljöer som främjar hälsa.

3. I Hälsopedagogik finns många fallbeskrivningar. Vad har de för funktion?
Fallbeskrivningarnas syfte är att eleverna ska få möjlighet att utifrån kapitlets innehåll pröva, ifrågasätta, omsätta, tänka, diskutera och dra slutsatser kring det de läst om - utifrån ett “verkligt” fall och många av fallbeskrivningarna utspelas i pedagogiska verksamheter.
Några exempel:
I kapitel ett får eleverna ta del av en typisk dag på förskolan Rosenlundsgården. Denna fallbeskrivning har som syfte att ge eleverna en introduktion, få dem att känna igen sådant som är bra, vad som skapar trygghet och vad i verksamheten som främjar hälsa. Fallbeskrivningen kan man med fördel gå tillbaka till under kursens gång för att synliggöra de olika perspektiven efter hand.
Fallbeskrivningen i kapitel två utspelar sig i kapprummet på en förskola. Syftet är att eleverna ska få träna på att inta olika perspektiv och de får även ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas.
Kapitel fyra har fokus på elevernas egen hälsa och här handlar fallbeskrivningen om två personer. Deras livsvillkor och livsstil beskrivs i texten och eleverna får möjlighet att diskutera, problematisera och komma med förslag till vilka livsstilsförändringar personerna kan göra för att må bättre.
I de fallbeskrivningar som innehåller personnamn har könsneutrala namn använts. Detta i syfte att luckra upp förutfattade meningar om könsroller, att alla ska kunna känna igen sig oavsett kön och öppna upp för diskussioner kring könsroller och förväntningar kopplade till kön.

4. Till varje kapitel finns också en fördjupningsdel. Vad innehåller den?
Fördjupningsdelen bidrar med mer forskning och fakta om ämnet och breddar elevernas förståelse för innehållet. I kapitel ett handlar exempelvis fördjupningen om den forskning som gjorts om de “blå zonerna”, vilka är de områden i världen som har flest antal friska och pigga hundraåringar. I kapitel fyra innehåller fördjupningen fakta om tandhälsa och Vipehomsstudierna som gjordes på 40-talet, där man förstod kopplingen mellan karies och socker. I kapitel fem presenteras Carol Dwecks och Angela Lee Duckworths forskning om “grit” och “growth mindset” och dess kopplingar till studieresultat.

5. Extramaterialet innehåller introduktionsfilmer och lärarstöd med tester. Berätta mer.
Extramaterialet, som man hittar på Natur & Kulturs hemsida, är indelat i delar, kapitel, facit och lärarstöd. Till varje del finns en beskrivning av det övergripande perspektivet, vilka centrala begrepp, mål och centralt innehåll som tas upp.
Till varje kapitel finns en kortare introduktionsfilm som presenterar innehållet. Filmerna har ett särskilt fokus på de centrala begrepp som hör till varje kapitel och kan med fördel användas för att starta upp arbetsområdet eller för repetition. Eleverna kan även se filmerna på egen hand.
Facit till frågorna som heter “Besvara” ligger som pdf:er, vilka går att skriva ut. Som lärare väljer man själv hur facit ska användas.
I lärarstödet finns övergripande förklaringar till bokens upplägg, innehåll och uppgifter samt förslag på vanliga arbetssätt. Det finns även olika självtest med tillhörande facit. Eleverna kan med fördel göra dem flera gånger och rätta dem på egen hand. Läraren kan även använda resultaten för att arbeta formativt.
Tanken är inte att allt i läromedlet ska hinnas med. Man ska snarare se det som ett smörgåsbord där läraren tillsammans med sina elever väljer ut det som känns relevant, kul och intressant.

6. Hur var det att skriva Hälsopedagogik?
Den har varit fantastiskt rolig att skriva. Teamet runt boken har varit otroligt duktiga, vilket gjort den till något jag är stolt över. Jag skrev den bok jag själv ville ha till mina elever och jag hoppas att den kommer uppskattas av många.

Hälsopedagogik

Hälsopedagogik är en ny och modern lärobok som vilar på den senaste forskningen i ämnet. Läroboken är indelad i fyra delar som utgör fyra perspektiv på hälsa: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa och Allas hälsa.

Läs mer