Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Så kan du hantera elevernas oro över kriget i Ukraina

Vi bad psykologen Anna Norlén svara på frågor om hur du som lärare kan bemöta elevers oro kring det som nu händer i Ukraina. Anna Norlén är rektor och verksamhetschef på Ericastiftelsen. Hon är medförfattare till boken Barn, unga och trauma – att uppmärksamma, förstå och hjälpa.

Anna Norlén, leg. psykolog och leg. psykoterapeut och rektor på Ericastiftelsen. Foto: Hanna Källebo Neikter

Till dig som arbetar med lite yngre barn, fk–6

 

Hur kan man bemöta yngre barns oro för krig och katastrofer?

Små barn behöver tryggas och skyddas. Samtidigt behöver de också få svåra saker, som t ex krig, förklarade för sig. Lyssna noga på barnens frågor och funderingar, försök svara enkelt och kort bara på just det. Vi behöver alltså balansera små barns behov av information och skydd mot varandra.


Finns det något att tänka på när man ska prata med yngre barn om vad som händer i Ukraina?

Att lyssna, svara och förklara utan att skapa ny oro. Tänk på att små barn är mycket bra på att läsa av känslo- och stämningsläge hos oss vuxna. De iakttar hur vi ser ut i ansiktet, tonen i våra röster och om våra kroppar verkar spända. Därför kan det vara bra att inte prata om det om oroar oss när små barn är nära. Vi ska inte heller tro att det är enkelt att dölja svårigheter vi vuxna bär på för små barn. Av det skälet är det också bra att förklara något kort om det som sker för små barn.


Har du några andra konkreta tips?

Börja samtalet om kriget med att förhöra dig om vad barn redan vet. Har de hört nåt om att det har blivit krig i Ukraina? Hur fick de höra om det? Hur känns det?
Tänk på att vara tydlig med att kriget trots allt är långt borta, att vi är tillsammans i vårt land som är säkert och tryggt. Vi är skyddade och har varandra. Vi kan trösta varandra och vara tillsammans, då känns det bättre.

 

Till dig som arbetar med elever från högstadiet och uppåt

Vilket stöd kan man ge tonåringar som oroar sig över situationen i Ukraina?

Lyssna och svara på frågor, visa nyfikenhet på barns/ungas tankar om det som sker. Bjud in till samtal.
Man kan se det som sker som en pedagogisk chans att undervisa om och stimulera till utforskande av historia, politik och samhälle liksom reaktioner och känslor. Stöd barnen i informationsinhämtning, prata om källkritik och hur man kan behöva begränsa sin mediakonsumtion.

Hur ska man bemöta deras oro och rädslor?

Lyssna, bekräfta att alla är oroade nu, det är känslor vi kan dela. Prata om hur man kan behöva skydda sig mot oroväckande information. Prata också om vilka strategier man som barn kan ta till sig för att lugna sig när man är oroad. Berätta om olika sätt för det, som t ex att dela sina tankar och känslor med andra, begränsa media, förströ sig med musik, vara med vänner och familj etc. Barn kan också tipsa varandra om hur de gör för att lugna sig vid oro, det kan ske på ett kreativt sätt i grupp (bör vara frivilligt).

Betona att vi har ett tryggt samhälle, med skydd i form av demokrati etc. Att vi kan stötta och trösta varandra. Att vara ensam och isolerad är det sämsta när oron är stor.

Har du några andra konkreta tips?

Erbjud barn att utrycka sig om sina känslor och tankar på andra sätt än med prat. Rita och skriva är effektiva och bra sätt för emotionell kommunikation. Att rita om kriget, sina drömmar och frågor kan vara ett sätt att får syn på barns upplevelser.

Var extra lyhörd för de barn som har egna erfarenheter av krig och flykt, de kan behöva extra trygghet. Även stora barn och unga kan ha behov av extra tröst och omsorg i oroande tider. Bjud in till en gemensam fikastund, en gemensam aktivitet som inte behöver innehålla fokus på kriget kan ha en lugnande effekt. Social gemenskap är lugnande.

 

 

Hur kan man bemöta yngre barns oro för krig och katastrofer?

Små barn behöver tryggas och skyddas. Samtidigt behöver de också få svåra saker, som t ex krig, förklarade för sig. Lyssna noga på barnens frågor och funderingar, försök svara enkelt och kort bara på just det. Vi behöver alltså balansera små barns behov av information och skydd mot varandra.


Finns det något att tänka på när man ska prata med yngre barn om vad som händer i Ukraina?

Att lyssna, svara och förklara utan att skapa ny oro. Tänk på att små barn är mycket bra på att läsa av känslo- och stämningsläge hos oss vuxna. De iakttar hur vi ser ut i ansiktet, tonen i våra röster och om våra kroppar verkar spända. Därför kan det vara bra att inte prata om det om oroar oss när små barn är nära. Vi ska inte heller tro att det är enkelt att dölja svårigheter vi vuxna bär på för små barn. Av det skälet är det också bra att förklara något kort om det som sker för små barn.


Har du några andra konkreta tips?

Börja samtalet om kriget med att förhöra dig om vad barn redan vet. Har de hört nåt om att det har blivit krig i Ukraina? Hur fick de höra om det? Hur känns det?
Tänk på att vara tydlig med att kriget trots allt är långt borta, att vi är tillsammans i vårt land som är säkert och tryggt. Vi är skyddade och har varandra. Vi kan trösta varandra och vara tillsammans, då känns det bättre.

 

Till dig som arbetar med elever från högstadiet och uppåt

Vilket stöd kan man ge tonåringar som oroar sig över situationen i Ukraina?

Lyssna och svara på frågor, visa nyfikenhet på barns/ungas tankar om det som sker. Bjud in till samtal.
Man kan se det som sker som en pedagogisk chans att undervisa om och stimulera till utforskande av historia, politik och samhälle liksom reaktioner och känslor. Stöd barnen i informationsinhämtning, prata om källkritik och hur man kan behöva begränsa sin mediakonsumtion.

Hur ska man bemöta deras oro och rädslor?

Lyssna, bekräfta att alla är oroade nu, det är känslor vi kan dela. Prata om hur man kan behöva skydda sig mot oroväckande information. Prata också om vilka strategier man som barn kan ta till sig för att lugna sig när man är oroad. Berätta om olika sätt för det, som t ex att dela sina tankar och känslor med andra, begränsa media, förströ sig med musik, vara med vänner och familj etc. Barn kan också tipsa varandra om hur de gör för att lugna sig vid oro, det kan ske på ett kreativt sätt i grupp (bör vara frivilligt).

Betona att vi har ett tryggt samhälle, med skydd i form av demokrati etc. Att vi kan stötta och trösta varandra. Att vara ensam och isolerad är det sämsta när oron är stor.

Har du några andra konkreta tips?

Erbjud barn att utrycka sig om sina känslor och tankar på andra sätt än med prat. Rita och skriva är effektiva och bra sätt för emotionell kommunikation. Att rita om kriget, sina drömmar och frågor kan vara ett sätt att får syn på barns upplevelser.

Var extra lyhörd för de barn som har egna erfarenheter av krig och flykt, de kan behöva extra trygghet. Även stora barn och unga kan ha behov av extra tröst och omsorg i oroande tider. Bjud in till en gemensam fikastund, en gemensam aktivitet som inte behöver innehålla fokus på kriget kan ha en lugnande effekt. Social gemenskap är lugnande.

 

Barn, unga och trauma

Detta är en gedigen grundbok om barn, unga och trauma. Tre av Sveriges mest erfarna kliniker och forskare inom området delar här med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

Läs mer