Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Språkförmågan ger människan fördelar och lidande

Niklas Törneke och Jonas Ramnerö svarar här på tre frågor om sin nya bok Samtalsterapi.

Jonas Ramnerö och Niklas Törneke. Foto: Appendix fotografi

Vad menas med att språket både kan vara kur och krämpa?
Att språket är en del av kuren i samtalsterapi är väl närmast självklart. Det är ingen slump att psykoterapin tidigt benämnts ”the talking cure”. Själva samtalandet är det medel med vilket behandlingen sker. Språket som krämpa bygger på en analys av de psykologiska processer som underbygger ohälsa, där just människans språkförmåga tillskrivs en central del. Vi människor har ju till exempel förmågan att beskriva saker, högt eller tyst för oss själva, på ett sådant sätt att vi lider av det. Oroande och depressivt grubblande är tydliga exempel. Man kan säga att språkförmågan är i många avseenden en unikt mänsklig förmåga som ger den egna arten en mängd fördelar. Samma förmåga ger även människan en speciell kapacitet att lida.

Vilken är er definition på att bedriva samtalsterapi i boken?
Vi vill använda termen samtalsterapi för en terapi som dels använder språkandet som det grundläggande redskapet i behandlingen, dels riktar sig mot ett språkande som ställer till det för människor. Det som är unikt jämfört med annat språkanvändande i behandlingsarbete, till exempel inom hälso- och sjukvården för övrigt, är just att behandlingen riktar sig mot individens problematiska sätt att samtala med sig själv. Samtidigt är det viktig att komma ihåg att detta problematiska språkande inte är väsensskilt från annat språkande en individ gör i en massa olika sammanhang, antingen med andra eller med sig själv. Alltså är det mänskliga språkandet som sådant viktigt att förstå, om man vill begripliggöra och utöva samtalsterapi. Språket är såväl det medium genom vilken terapin sker, som det problemområde som ska påverkas. En terapi med och mot språket – en samtalsterapi.

Hur kom ni på idén till denna bok?
Vi har skrivit tillsammans tidigare och under lång tid haft en fortlöpande diskussion om hur man kan förstå och utöva psykoterapi. Så upptäckte vi att vi var och en på sitt håll funderat på att skriva något nytt kring samtalande. Det var lite olika idéer och ingångar som hade själva språkandet i terapi gemensamt. Efter ett tag kom vi fram till att skriva tillsammans och försöka förena dessa olika ingångar som handlar såväl om språkets roll från ett teoretiskt perspektiv, som hur språket kan användas på ett konkret sätt i terapirummet. Skrivandet påbörjades innan vi hade en riktigt klar idé om vad det skulle bli för bok i slutändan. När vi väl hade skapat en grundstruktur för boken så kom den att revideras och omförhandlas fortlöpande. Så man kan säga att idén till boken växte fram i själva skrivandet och konversationen kring ämnesområdet.

Intervjun genomförd november 2020.

Vad menas med att språket både kan vara kur och krämpa?
Att språket är en del av kuren i samtalsterapi är väl närmast självklart. Det är ingen slump att psykoterapin tidigt benämnts ”the talking cure”. Själva samtalandet är det medel med vilket behandlingen sker. Språket som krämpa bygger på en analys av de psykologiska processer som underbygger ohälsa, där just människans språkförmåga tillskrivs en central del. Vi människor har ju till exempel förmågan att beskriva saker, högt eller tyst för oss själva, på ett sådant sätt att vi lider av det. Oroande och depressivt grubblande är tydliga exempel. Man kan säga att språkförmågan är i många avseenden en unikt mänsklig förmåga som ger den egna arten en mängd fördelar. Samma förmåga ger även människan en speciell kapacitet att lida.

Vilken är er definition på att bedriva samtalsterapi i boken?
Vi vill använda termen samtalsterapi för en terapi som dels använder språkandet som det grundläggande redskapet i behandlingen, dels riktar sig mot ett språkande som ställer till det för människor. Det som är unikt jämfört med annat språkanvändande i behandlingsarbete, till exempel inom hälso- och sjukvården för övrigt, är just att behandlingen riktar sig mot individens problematiska sätt att samtala med sig själv. Samtidigt är det viktig att komma ihåg att detta problematiska språkande inte är väsensskilt från annat språkande en individ gör i en massa olika sammanhang, antingen med andra eller med sig själv. Alltså är det mänskliga språkandet som sådant viktigt att förstå, om man vill begripliggöra och utöva samtalsterapi. Språket är såväl det medium genom vilken terapin sker, som det problemområde som ska påverkas. En terapi med och mot språket – en samtalsterapi.

Hur kom ni på idén till denna bok?
Vi har skrivit tillsammans tidigare och under lång tid haft en fortlöpande diskussion om hur man kan förstå och utöva psykoterapi. Så upptäckte vi att vi var och en på sitt håll funderat på att skriva något nytt kring samtalande. Det var lite olika idéer och ingångar som hade själva språkandet i terapi gemensamt. Efter ett tag kom vi fram till att skriva tillsammans och försöka förena dessa olika ingångar som handlar såväl om språkets roll från ett teoretiskt perspektiv, som hur språket kan användas på ett konkret sätt i terapirummet. Skrivandet påbörjades innan vi hade en riktigt klar idé om vad det skulle bli för bok i slutändan. När vi väl hade skapat en grundstruktur för boken så kom den att revideras och omförhandlas fortlöpande. Så man kan säga att idén till boken växte fram i själva skrivandet och konversationen kring ämnesområdet.

Intervjun genomförd november 2020.

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en nydanande bok om samtalets kraft i psykoterapi och andra behandlingar som bygger på samtal. Med sitt unika fokus på språket som verktyg och verksamma samtalsprinciper passar den både nybörjare och erfarna psykoterapeuter.

Läs mer