2023
Stipendiater och projekt inom skönlitteratur:
Åsa Avdic skriver en roman om rivaliteten mellan Bela Lugosi, som spelade Dracula i filmen med samma namn 1932, och Boris Karloff, som spelade Frankensteins monster i filmen med samma namn 1932.
Raja Bahari skriver om en märkvärdig handskrift som återfinns i ett dolt bibliotek på ett bageri i Malmö. I Från ugnar och bröd flyttas handlingen tillbaka till 1920-talets libyska kamp för självständighet. En magisk realistisk roman där arbetsplatsskildring möter litteratur- och kolonialhistoria.
Babak Behdjou skriver om sin mamma vars liv aldrig fick fäste i det nya och barndomsvännen som försvann. Om dödsförakt och dödshot, livsförakt och kärlek. Om avsked innan livet riktigt börjat och allt som pågår i Järvas, Irans och Frankrikes marginaler. Om exilens bottenlösa svärta.
Therese Bohman skriver en roman som utspelar sig i Kolmården, i tre tidsplan från 1980-talet till nutid. I centrum står Hanna, vars bror har försvunnit spårlöst, vilket bildar fond för romanen och dess teman: förlusten, obegripligheten, minnet, sanningen och tiden.
Daniel Boyacioglu diktar en modern skapelseberättelse med Valans spådom i den poetiska Eddan som ramverk, om hur den nya världen kom till och vad som hotar att förgöra den. Den värld som uppstår och hotas är miljonprogrammet och det mångkulturella samhället.
Elis Monteverde Burrau skildrar genom skärvor av fantastik, dagbok och oral history den svenska barncancervården inifrån likt en parasitär uppföljare till Hjalmar Bergmans tragiska magnum opus, Clownen Jac.
Stipendiater inom sakprosa:
Fatima Bremmer skriver ett biografiskt grupporträtt av Klarakvarterens blodsystrar, nätverket Ligan, de kvinnliga journalisterna som från 1910-talet utmanade patriarkatet och förändrade både svensk journalistik och politik. En bok om gruppens storslagna prestationer, medlemmarnas fascinerande liv och okuvliga vänskapsband som höll livet ut.
Tigran Feiler skriver om brott och straff i det förlovade landet vid världens ände. En polyfon true crime-historia i sekelskiftets Argentina där fyra judiska invandrares osannolika livsöden flätas ihop: en myllrande migrantvärld med guldjakt, anarkism, konspirationsteorier och mäktiga traffickingnätverk.
Magnus Florin skriver om Stenåldersatlantis i Svealand, om arkeologi och germansk ideologi med utgångspunkt i arkeologen Sten Florin och hans spekulativa arkeologiska forskning på 1930- och tidiga 40-talet om ett urhem i Svealand för den europeiska stenålderskulturen.
Jonas Fröberg berättar Konsums historia utifrån en familj, butik och trakt i Ångermanland. En historia som sammanfaller med de breda folkrörelsernas uppgång och fall. Enligt författaren är det få folkrörelser som har väckt så mycket kärlek och hat. Engagerat så många.
Anna Koblanck skriver en biografi över Birgitta Karlström Dorph, känd som Palmes hemliga agent i Sydafrika. En kvinnlig föregångare inom svensk diplomati och en av de svenska diplomater som gjort störst avtryck i vår samtida värld i och med hennes viktiga roll i kampen mot apartheid.
Annika Persson skriver en biografi över Elsa och Natanael Beskow. Om parets jämlikhetssträvan i en tid och i ett äktenskap som handlade om barnets, kvinnans och arbetarnas rätt. En bok om kärlek och politik.
Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur:
Peter Bergting gör en övernaturlig serieroman som kretsar kring epa-traktorer och de trasiga liv som ungdomar på glid i en småstad lever och hur en liten gnista kan leda till oanade konsekvenser under en ödesdiger sommarnatt.
Helena Öberg gör en bildberättelse tillsammans med Kristin Lidström om växternas obändiga livskraft, om darrande bladnerver som sträcker sig mot ljuset, mycelet i den mörka jorden och hoppet som föds ur förundran, om alltings inneboende längtan och den stora kärleken som ryms i minsta sandkorn och fyller hela universum.
Stipendiater inom översättning:
Anna Jansson ska översätta Det kritiska läget för den så kallade K av Aziz Mohammed från arabiska. Romanen från 2017 ger en ny bild av både "den arabiska mannen", det konservativa rika oljekungadömet Saudiarabien och den för svenska läsare bekanta genren "cancerdagbok" – allt i en och samma mörkt humoristiska roman.
Eva-Teresia Lundberg ska översätta Enminutsnoveller av István Örkény från ungerska. Boken från 1968 hör till de viktigaste av Örkénys verk, där författarens ironiska, ofta i symbolik förklädda samhällskritik än idag är högaktuell.
2022
Stipendiater inom skönlitteratur:
Hana Al-Khamri skriver en roman om tre systrar som driver en separatistisk skönhetssalong i en Stockholmsförort. En berättelse om innanförskap i ett område som präglas av utanförskap. En salong som rymmer gemenskap såväl som intriger i skuggan av en tuff tillvaro.
Elisabeth Berchtold vill blottlägga språket som skapare av våra värderingar och världsbilder och skriva om komplexa existentiella teman som ifrågasätter könsroller och samhällsnormer. Genom poesi utforskar hon myter och känslor – om kärlekens frukt och döden som seglar in som ett gistet skepp på floden Styx.
Kerstin Norborg skriver en roman som utspelar sig under Honorine Hermelins sista månader. Den kända pedagogen och rektorn för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad håller på att förlora sitt språk och sina minnen, och vet om det. Vad händer med en människa som burits av sitt språk när det försvinner? Vad blir kvar?
Lydia Sandgren skriver en roman som kretsar kring sanning, skapande och berättande. Om en författare som får i uppdrag att skriva om en död dirigent där efterforskningarna leder till sådant som döljs, förtigs eller bara hamnat i skuggan - också i sin egen historia.
Stipendiater inom sakprosa:
Henrik Brandão Jönsson arbetar med ett projekt om migration som utgår från det portugisiska uttrycket saudade som beskriver en bitterljuv känsla av att både längta bort och längta hem. När allt fler föds i ett land och lever i ett annat håller saudade på att bli ett universellt begrepp.
Elin Anna Labba skriver en bok som för samman sin egen språklösa historia med sin fars samiska generation och deras trasiga minnen av nomadskoletiden i Sverige. Vad kan hon hämta, vad kan hon laga och vad måste hon bara lämna?
Sara Lövestam skriver om utseendet på och användningen av de bokstäver vi använder i svenska språket. Det ska bli en bok som går på djupet med bokstävernas historia, utveckling och betydelse, med särskilt fokus på Skandinavien.
Lawen Mohtadi skriver om unga kvinnor som gick med i den kurdiska befrielserörelsen i Iran på 70-talet och som idag lever i Sverige. En litterär skildring baserad på djupintervjuer - om utsatthet, vänskap, förlust och den omöjliga drömmen om frihet.
Elinor Torp skriver boken Staten och skuggstädarna där vi möter Chilo, som greps utanför statsministerns bostad tre dagar före julafton 2021 och många fler kvinnor som städar vårt land – utanför den svenska modellen
Johanna Westeson skriver om sin farfar som var präst i Karesuando på 1910-talet, under en tid och på en plats där grunden till så mycket av dagens samepolitik lades. Han var en kugge i det koloniala maskineriet och tycks samtidigt ha varit helt omedveten om sin roll som politisk aktör. Genom den berättelsen vill hon vidga och fördjupa kunskapen om Sveriges koloniala historia i Sápmi.
Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur:
Teresa Glads berättelse utspelar sig på en gård av radhus i Östra Orminge på 80-talet. Ulf Lundell är full och klär ut sig i gorilladräkt på den årliga karnevalen och Tommy, Conny och Jimmy visar snopparna i sandlådan. Livet är både hemskt och ibland så vackert att hjärtat vill sprängas i bröstet.
Oskar Kroon skriver om kärlek och minnen. Om en sommar när allt förändras. Om robotgräsklippare, näktergalar och om krigsfartygen som plötsligt bara finns där. En flicka som vill göra motstånd, en pojke som bara vill hem. Och pojkens glömska morfar som börjar få slut på livsluft.
Kristina Sigunsdotter skriver ett äventyr fyllt av magisk realism, mytologiska varelser och hemliga föreningar. Boken ska bli en illustrerad kapitelbok som utgår från Karin Boyes liv, texter och akvareller.
Stipendier inom översättning:
I väntan på rädslan – en novellsamling av Oğuz Atay (turkiska)
Mats Andersson vill bidra till att fördjupa och nyansera bilden av Turkiets litterära liv genom att översätta denna novellsamling från 1975 till svenska. Novellerna handlar just om rädslor - rädslor som kan födas av det obetydligaste av ting eller av de oväsentligaste av händelser men som gradvis tar över och förlamar den drabbades tankevärld på samma sätt som murgrönans rankor kan kväva ett ursprungligen starkt och friskt träd.
Rysk dikt – från Igorkvädet till Pussy Riot – en antologi (ryska mfl.)
Alan Asaid vill ge en översyn och en tentativ summering av ryskspråkig diktning genom kända och mindre kända texter och öden. Han vill visa en sorts historieskrivning genom poesi med kommenterande texter för en djupare förståelse.
Och de vände sina blickar mot Gud av Zora Neale Hurston (engelska)
Sofia Nordin Fischer vill översätta Their Eyes Were Watching God från 1937 som i USA räknas till de största litterära verken och som är obligatorisk läsning i många amerikanska skolor. Zora Neale Hurston – svart, kvinna, och uppväxt i amerikanska Södern – var en av de tongivande författarna inom den så kallade Harlemrenässansen i New York.
2021
Henrik Bromander skriver om en ung svensk man som reste till Rojava i Syrien för att ansluta sig till den kurdiska YPG-milisen i kampen mot Islamiska Staten. En berättelse om sökandet efter en progressiv maskulinitet och om vad våldet gör med de som utövar det.
Elin Cullhed skriver en roman om att lämna sitt land för att tjäna Gud och bli del av en våldsam kolonial historia. Genom prismat sin mormor, som åkte till Sydafrika under apartheid 1950, vill hon undersöka det komplexa begär av makt och underkastelse som drev de kristna missionärerna.
Fredrik Ekman ska skriva tre essäer tillsammans med Magnus Bärtås om vad de kallar vandöd historia, situationer där det förgångnas ande ger sig till känna i nuet på ett kusligt sätt. Det handlar om Kejsar Caligulas skepp i Nemisjön, president Titos zoo på ön Brioni och filmprojektet DAU i Ukraina.
Kristofer Flensmarck skriver en roman om Malmö; en narrativ mosaik delvis konstruerad av modifierade lån ur existerande skönlitteratur som skildrar staden. Några invånares separata öden kretsar kring porträttet av en Dan Park-liknande gatukonstnär som nattetid registrerar stadens platser.
Ann Hallström skriver en roman om roller, film, teater, konst och ideologi. Handlingen hämtar inspiration från de två systrarna Karin och Meta Luts liv, som var konstnär respektive skådespelerska i Estland, Sovjet och Sverige och verksamma från 1920 till 1950-talet.
Mats Kolmisoppi skriver en roman om Anja som tillsammans med sin make och fyraåriga dotter bosätter sig i Centralia, Pennsylvania. Här ska de börja om sina liv, i den stad som sedan 1962 i verkligheten befinner sig ovanför en evig gruvbrand, och som numera har tömts på människor.
Åsa Maria Kraft utforskar den medeltida träskulpturen som poetisk metod. Historiska kvinnogestalter och en förlorad hantverkskunskap blir en röd tråd i diktens sökande - trä som materialitet inom skulptural konst och vikten av träd för syret i ekosystemet.
Rasmus Landström skriver en essäsamling som utgår från frågan: kan vi drömma om en bättre framtid för våra barn? Boken kommer utforska utopins möjligheter och begränsningar samt presentera en kritik av det pessimistiska, djupekologiska tankegodset och föra fram en – hoppfull – klimatvision.
Hanna Nordenhök skriver en roman om lögnens anatomi i en sanningsglidande samtid. Genom skildringen av tre, delvis verklighetsbaserade gestalter utforskas bluffmakeriet som mänsklig strategi i en global värld präglad av fake news, storytelling och jakten på autenticitet, liksom av ojämlikhet och våld.
Burcu Sahin gör en blodbok - en samling dikter och essäer med utgångspunkt i kolonialismens historia och hur exploatering av människor och mark hänger samman. Genom arkivmaterial från Statens institut för rasbiologi ställs frågor kring historia, arv och statligt våld i Sverige.
Rebecca Selberg skriver om morden på två tonårstjejer på Hallandsåsen, i hennes hembygd, vintern 2004. Genom fallet och den växande true crime-genren vill hon popularisera och visa på styrkan i feministiska analysverktyg för att förstå våld och utsatthet.
Nioosha Shams skriver en berättelse om Rumi, som blir förälskad i en Gud. Om modersmål, tystnader och omogna gröna plommon. Om att lära sig sin systers språk trots att hon kommer från bergen och man själv kommer från transformers-fabriken, om en pappa som blev tagen av militären och en mamma som är besatt av namnen i telefonkatalogen.
Josefin Sundqvist gör en bildroman om envishet och längtan. Vad gör man om ens pappa försvinner? När ens mamma tvingas ta hand om bondgården och skogsbruket på egen hand? Om man har en lillebror som inte alls är som en själv och som man måste skämmas för nästan jämt?
Mats Vänehem gör en kul faktabok för barn som berättar om ett antal klimatförändringar genom världshistorien och hur de har påverkat människornas samhällen och kulturer. De historiska exemplen ger perspektiv på dagens utmaningar och väcker tankar om en hållbar framtid.
2020
Nina van den Brink – En biografi om Maja Ekelöf, städerskan som blev rikskänd som 51-åring med sin dagboksroman Rapport från en skurhink. Biografin fokuserar de dramatiska åren runt utgivningen 1970 men berättar om hela Majas liv och hur hon påverkade och påverkades av tiden hon levde i.
Katarina Bjärvall – En bok utifrån den engelska filosofen Mary Wollstonecrafts resa i Sverige, Norge, Danmark och norra Tyskland 1795. Berättelsen följer i Marys fotspår och fördjupar resonemang om kärlekens och dödens paradoxer i brytningstiden mellan natur och industrisamhälle.
Anna Fock – Lösningen är kaos, en roman om konflikter mellan ester och ryssar i Tallinn under första halvan av 90-talet, med trådar tillbaka till 40-talets deportationer och barns stenkastarstrider i 70-talets Lasnamäe.
Kolbjörn Guwallius – Grindstaden, en bok om grindsamhällen och utvecklingen mot allt mer låsta och inhägnade bostadsområden. Boken spårar utvecklingen historiskt och spanar mot framtiden genom konkreta exempel. Vad säger sökandet efter trygghet om samhället vi lever i och hur påverkas stadsplaneringen?
Shora Esmailian – Vaccin mot katastrofen – en bok om klimatmanipulation, geoengineering i reportageform. Utsläppsminskningar är inte nog, något mer måste till för att rädda världen från klimatkatastrof. Det finns tekniska förslag och framsteg som lockar. Men vilka är de, och hur kommer de att påverka oss?
Andreas Karlsson – Giraffpojken, en skönlitterär gestaltning av den sanna historien om en sudanesisk giraff och hans skötare som vandrade tillsammans till Paris. En bok om ett äventyr, en reseberättelse och en historia om vänskap, främlingskap och drömmar.
Ida Linde - Vår fattiga framtid, en skönlitterär roman som utspelar sig i Västerbotten med den svenska gruvindustrin som utgångspunkt och frågan om dess konsekvenser. Romanen är en fortsättning på Norrut åker man att dö som ville lyfta frågan om den svenska statens skogspolitik.
Dan Rosenholm - Ett annat svart guld, en bok om förkolnade växtrester för odling, Terra preta, en uråldrig teknik som är en av våra ytterst få realistiska möjligheter att parallellt förbättra tillgången på mat och långsiktigt begrava kol i marken. Dess dramatiska historia, pågående forskning och vad framtiden bär i sitt sköte.
Kristina Sandberg – Hans, en undersökning i romanform av maskulinitetsnormer, hur de griper in i enskilda människors liv, mer eller mindre brutalt. Hans föds 1939 i en by i Västernorrland, är i Kongo på 60-talet, dör frånskild i sitt föräldrahem på 2010-talet, ännu med stark längtan efter kärlek.
Jan Henrik Swahn – En kvinna före sin tid, en skönlitterär skildring om en av Sveriges sista fältskärer. För att lära sig mer om amputeringens konst medverkar hon i grekisk-turkiska kriget 1897. På hemmaplan går hon i bräschen för vegetarianism och hälsa utan mediciner. En skarptänkt kvinnosakskvinna med en dunkel bakgrund. Hela världen ligger för hennes fötter och vänskapen med en grekinna tycks ge henne alla nycklar.
Mats Söderlund – Väderminnen, en bok med berättelser från människor i norr, deras upplevelser av klimatförändringar och hur naturen idag skiljer sig från naturen i deras barndom. Berättelserna kommer att på ett finstämt sätt blanda både nyare och äldre fack- och skönlitteratur.
Anna Thulin - Essex 39, om 39 människor som hittades döda i en kylcontainer i Essex, Storbritannien. Romanen vill levandegöra offren, berätta vilka de var och vad de drömde om. Deras personliga öden rymmer också en större berättelse: om människohandel, migration, arbete och fattigdom.
2019
Rakel Chukri skriver om hur de första assyrierna kom till Sverige 1967 från Mellanöstern. Hon skildrar hur jämställdheten sakta ökade i en utsatt diasporagrupp där många till en början såg kvinnors frihet som ett hot mot den egna kulturens överlevnad.
Fanny Härgestam skriver en reportagebok om invånarna i en av byarna i Champagne i Frankrike där det högerextrema partiet Nationell samling får ett allt större stöd. Invånarnas vardag, tankar och rädslor är en historia om Frankrike idag, i ett Europa där högerpopulismen växer sig starkare.
Anna Jörgensdotter skriver en roman om två familjer, två decennier och två stålstäder på olika sidor av världen, Sandviken i Sverige och Gary i USA. En berättelse om klass, rasism, patriarkat, och hur det som händer på en plats påverkar mänskorna på en helt annan plats.
Jenny Küttim skriver en uppväxtskildring med hjälp av hundratals hemliga brev från toppskiktet inom den slutna rörelsen Jehovas Vittnen, som någon nyligen skickade till henne anonymt. Breven får henne att minnas livet som sektbarn och i mötet med andra avhoppare granskar hon organisationens hemligheter.
Moa Kärnstrand återvänder till tonårstidens Mölndal för att reda ut vad det egentligen var som hände när så många unga dog i förorten runt millennieskiftet. Hon söker svaret på den drogepidemi som samhället inte klarade av att hantera och som blev en tragedi som glömdes bort.
Anna-Lena Lodenius skriver en biografi över den första svenska nazistledaren Birger Furugård. Boken beskriver hur nazismen kom till Sverige, hur relationerna såg ut till det tyska nazistpartiet och hur rörelsen togs emot i Sverige.
Lina Malers skriver en bok om Irak efter IS. Om vad som händer med samhällen som styrts av en av världens mest fruktade terrororganisationer under flera år. Hon ska resa runt mellan tidigare IS-fästen och möta människorna som lever i det så kallade kalifatets ruiner.
Anna Mattsson skriver en dokumentärroman om kvinnorna och Khmer Rouge. Boken baseras på egna erfarenheter av Kambodja och dess historia, samt på intervjuer med överlevande, främst kvinnor, från Röda khmerernas fångläger.
Fredrik Mellgren skriver om den svenska utvandringen till Sydamerika för drygt 100 år sedan. Den var mindre än den till Nordamerika och som är väl beskriven. De som drog till Brasilien och Argentina var fattigare och mer utsatta. En tredjedel blev kvar, många dog och några lyckades ta sig hem.
Stina Otterberg skriver en bok om den finlandssvenska författaren och kritikern Hagar Olsson (1893–1978). Hon tar ett helhetsgrepp på författarens liv och litteratur med särskild inriktning på kritiken och med fokus på Hagar Olssons betydelse i både Finland och Sverige.
Aino Trosell skriver om ett nutida Sverige där socialtjänsten ska ta hand om det som resten av samhället inte klarar. Familjer som krakelerar, barn som utåtagerar, kvinnor som blir slagna, åldringar som inte har råd med tandvård, mördare under sexton år och nyanlända som ingen förstår sig på.
Katia Wagner skriver en bok om förövare som våldtar och kränker sexuellt. Hon möter dömda som erkänt och som förnekat, för att undersöka vad det är som får en människa att begå sexbrott. Hur ser de på sina offer? Sina gärningar? Sig själva?
2018
Anders Rydell skriver en bok om staden Palmyra i Syrien. Boken skildrar det tragiska ödet för en av världens mest välbevarade antika ruinstäder, som 2015 erövrades av Islamiska staten. Stadens mångtusenåriga historia berättas genom historien.
Elisabeth Åsbrink skriver på en familjehistoria med trådar till Spanien, Tyskland och England och arbetar vidare med frågor om vad som är glömt, vad som finns kvar och hur vi blir dem vi är.
Johan Hilton ska undersöka vad masskjutningen på gayklubben Pulse 2016 har fått för sociala och politiska konsekvenser och träffa överlevande, politiker och aktivister i staden Orlando.
Johanna Melén ska skriva en personlig berättelse om när Putin kom till makten. Då rasade bostadshusen i Moskva och över Groznyj föll bomberna åter. På ett studenthem i Sankt Petersburg stred hon och vännerna mot ohyra och kyla och lärde sig Ryssland från grunden.
Kaj Schuelers mor kom med barntransport till Sverige 1939, samtidigt som hennes föräldrar blev kvar i Tyskland och deporterades och dog i Förintelsen. Ur en mängd brev från föräldrarna till modern, som nu är ung pionjär på en kibbutz i Hälsinggården utanför Falun och inställd på att resa vidare till Palestina, växer en berättelse.
Karin Milles skriver en biografi om Sophie Sager, en av Sveriges första feminister. Berättelsen om Sophie Sagers outtröttliga och orädda engagemang kan inspirera och ge energi till dagens kvinnorörelse, som just nu måste mobilisera för att möta nya utmaningar.
Karolina Ramqvist skriver en essäroman om en nutida författares arbete med 1500-talets franska renässanslitteratur och berättelsen om en ung kvinna som deltog under en av Frankrikes första kolonialexpeditioner till Nordamerika.
Kayo Mpoyi ska skriva en bok med arbetsnamnet Barn av Kongo. I centrum är tre personer, en flicka som arbetat i gruvorna sedan hon var fyra, hennes pappa som kämpar med sin sexualitet, hennes mor vars öde är okänt men är närvarande i flickans inre liv.
Martin Schibbye ska skriva en reportagebok om Eritrea, fredsprocessen och den svenska samvetsfången Dawit Isaak. 17 år är en lång tid att sitta fängslad och det är många som nu frågar sig vad som sker bakom kulisserna och vad som kommer att hända med landet och dess samvetsfångar.
Patrik Lundberg är en av närmare 60 000 svenskar som är internationellt adopterade. Nu ska han gå till botten med fenomenet ”child laundering” – barntvätt – som pågått i flera av givarländerna: tvång, förfalskning av identiteter och ren barnhandel.
Stina Jofs ska skriva en bok om is, eller snarare om några personer som förstått betydelsen av fruset vatten. Is är motorn i en berättelse om historiens överlevare och förlorare, om framtidens utmaningar i en värld av smältande isar.
Tobias Andersson Åkerblom ska göra en reportagebok som undersöker Kinas växande ekonomiska och politiska inflytande i Sverige. I den ingår dokumentär skildring av kinesiskt spionage mot personer bosatta i Sverige och granskning av kinesiskt ägande och intressen i landet.
2017
Hana Al-Khamri är uppvuxen i Saudiarabien och inledde sin journalistiska bana på en tidningsredaktion med könssegregerade lokaler där all kontakt med manliga kollegor skedde per mejl och telefon. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter skriver hon en bok om de saudiska kvinnor som vågar trotsa samhällets strukturer för att arbeta med journalistik.
Yukiko Duke Bergman ska skriva om de fruktade wokou-piraterna. Från 400-talet fram till 1600-talet härskade de över farvattnen mellan Japan, Korea och Kina. Ombord på båtarna rådde strikt disciplin och demokratiska fördelningsprinciper av byte. Vilka var wokou? Hur lyckades de bli en stat i staten, med en veritabel flotta? Och hur överlistades de?
Negra Efendic ska skriva en roman om flyktens konsekvenser. Handlingen kretsar kring en efterlängtad frihet som är frigörande och samtidigt skrämmande. Karaktärerna är sökande gränsvarelser i ett mellanförskap i sitt nya hemland.
Pär Hansson ska genomföra ett litterärt projekt utifrån möten med samiska vänner i Sápmi. Han avser att läsa och skriva i Samernas bibliotek i Jåhåkåmåhkke och tillbringa tid i Parka sommarviste. Platsens betydelse och den samiska litteraturen är avgörande för hans arbete.
Eva-Marie Liffner skriver om Johan Ferber var amiralitetsapotekare i den nya staden Karlskrona under tidigt 1700-tal. Liffner vill teckna en bild av den örtagård han lät anlägga i Augerum - en bok om människor, idéer och kunskap under en omvälvande tid.
Jojje Olsson ska skriva en bok om Gui Minhai och Peter Dahlin, två svenskar som kidnappats av kinesiska myndigheter. Boken beskriver även det kraftigt försämrade läget för mänskliga rättigheter i Kina, samt hur omvärlden i ökad utsträckning tvekar inför att kritisera Kina på denna punkt av rädsla för ekonomiska repressalier.
Gellert Tamas tilldelas ett stipendium för ett bokprojekt som med utgångspunkt i en släkthistoria ska skildra Europas nutidshistoria med tonvikt på 1900-talet, där individuella livsöden vävs in i ett större historisk kontext av utveckling, krig och konflikter samt flyktingskapets villkor.
Nina Wähä skriver en släktkrönika som utspelar sig i finska Tornedalen. Det är en roman om syskonskap, om arvsynd och om föräldraskap, men det är också en mordhistoria. Boken är ett försök till att bredda historieskrivningen, även den fiktiva.
Inger Östman utkom 2016 med en bok om ryska härjningar längs finska kusten under nordiska kriget. Nu arbetar hon på en reportagebok om ett okänt kvinnoöde som påverkat bilden av Finland och Sverige.
2016
Christian Catomeris, författare, dokumentärfilmsproducent och journalist på SVT. Ska skriva om de mänskliga, sociala och politiska följdverkningarna av terroristattentaten i Paris och Bryssel november 2015 och mars 2016.
Sven Olov Karlsson, författare och journalist. Han har utkommit med ett flertal uppmärksammade romaner på Natur & Kultur. Nu ska han skriva om skogsbranden i Västmanland 2014, där han var inblandad som drabbad skogsägare, som frivilligarbetare i räddningsarbetet och som journalist.
Maria Küchen, författare med en rad böcker bakom sig, senast Att flyga på Natur & Kultur. Hon arbetar på en bok om rymd och rymdfart för utgivning i samband med 50-årsjubileet i juli 2019 av första månlandningen.
Johan Persson, frilansfotograf och journalist. Han arbetar med en bok om den pågående krisen i Burundi tillsammans med reportern Anna Roxvall. Han har fått stipendiet för att skildra landets utveckling och värsta kris efter inbördeskrigets slut 2005, ett land som idag upplever försök att skapa en frihetlig folkrörelse samtidigt som landet utsätts för grova övergrepp.
Inti Chavez Perez, utbildad i andrologi (läran om mannens kön och sexualitet) samt undervisar ungdomar, pedagoger och beslutsfattare i sex- och samlevnadsfrågor. Boken ska introducera asylsökande ungdomar för könsroller, relationer och sex i det svenska samhället.
Marcus Priftis, författare, föreläsare och skribent som skrivit för bl.a. Dagens Arena och Svenska Dagbladet. Han ska skriva en bok om gruvindustrin, om vad den gett oss och vad dessa gåvor har kostat. Om metallen, miljön och människan – om hur vår civilisation har blomstrat och om dem som har trängts undan.
Ylva Lagercrantz Spindler, kulturjournalist och teaterkritiker med flera teaterböcker bakom sig, skriver för bl.a. Svenska Dagbladet, Scen & Film och Teatertidningen. Hon ska, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner, utforska teatern som samhällsaktör och statusmarkör i det svenska samhället under olika tidsepoker.
Kerstin Weigl, journalist. Hon ska skriva om dödligt våld mot svenska kvinnor, baserat på den omfattande dokumentation av 251 fall som hon och Kristina Edblom samlat för Aftonbladets räkning under sju år. En debatt- och reportagebok.
Soheyla Yazdanpanah, lektor som forskar om genusvetenskap på Södertörns högskola. Hon ska färdigställa en bok om migrantkvinnors arbete i Sverige, ett arbete som ofta osynliggörs och vars betydelse underskattas.
2015
Fatima Bremmer, journalist och föreläsare, i första hand inriktad på kvinnohistoria. Utgav 2011 den uppmärksammade boken De sista tanterna (Forum 2011). Skriver en biografi om Ester Blenda Nordström (1891–1948), en av Sveriges första undersökande journalister, äventyrare och världsresenär. Hennes reportage om bland annat pigornas villkor och samernas utsatthet betydde mycket i samtiden (och har återutgivits 2012 och 2013).
Fanny Härgestam, journalist baserad i Tunis. Reportaget Det här är vår tid (Natur & Kultur 2014), om fyra kvinnor i Tunisien efter revolutionen, nominerades till Stora Journalistpriset. Härgestam rapporterar om Nordafrika för främst SVT och SR. Hon ska skriva en bok om en 16-årig pojke som ”fastnat” i Tunisien på sin flykt från hemlandet.
Elisabeth Ubbe, författare, journalist och fotograf. Arbetar med att i ord och bild undersöka och dokumentera könsstympning, eftersom traditionen också fortlever i vårt land. Ambitionen är att synliggöra ett ämne som för många är kringgärdat av starka tabuföreställningar.
Hynek Pallas, doktor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Disputerade med avhandlingen Vithet i svensk spelfilm (Filmkonst 2011). Har länge ägnat sig åt romernas situation i Europa, och får stipendium för att kunna ge en historiskt förankrad bild av romernas situation i dagens Tjeckien.
Bengt G Nilsson, journalist med Afrika som huvudområde. Utgivit ett flertal böcker, bl.a. Vatten – en källa till konflikt (Natur & Kultur 1997), samt flera läroböcker på Almqvist & Wiksell och Bonnier Utbildning. Arbetar sedan en tid med en tv-dokumentär om den svenska diplomaten Birgitta Karlström Dorph och hennes engagemang i Afrika, som också ska bli en biografi över hennes liv.
Kristian Lundberg, författare. Debuterade 1991 och har sedan dess utgivit en rad böcker, inte minst den omtalade och kritikerhyllade Yarden (Symposion 2009). Vill nu undersöka hur det konstnärliga tilltalet ser ut i dagens politiska samtid, samt hur det uppfattas av några av dagens konstnärer, exempelvis Anna Odell, Lukas Moodysson och Stefan Jarl.
Dan Höjer, författare av i första hand barn- och ungdomsböcker. Har utgivit ett sextiotal böcker. Vill i en bok som riktar sig till barn mellan 9–12 år försöka utreda vad som egentligen är svenskt, en fackbok att använda i hemmen, men också i skolorna som underlag för en diskussion om vad svenskhet är eller kan vara.
Monica Braw, författare, Japankännare. Debuterade 1971 och har skrivit såväl skönlitteratur som fackböcker. Ämnar skriva en biografi över svenskan Edita Morris, vars engagemang för offren efter atombomben över Hiroshima fick henne att skriva romanen Hiroshimas blommor(1957), som kommit ut på 30 språk och sålt i tre miljoner exemplar.
Athena Farrokhzad, poet, debuterade 2013 med diktsamlingen Vitsvit (Albert Bonniers förlag). Kommer att genomföra en serie intervjuer med människor som lever i Sverige till följd av sin politiska kamp i bland annat Mellanöstern, Latinamerika och Östafrika. Dessa intervjuer kommer att användas till en diktsamling.
2014
Natalie Gerami har arbetat för bland annat Läkare utan gränser, ECPAT och andra organisationer som engagerar sig i kampen mot barnsexhandel. Hon vill skriva en bok i ämnet. Har tidigare utkommit med boken Uppdrag Sudan – Min tid med Läkare utan gränser (Ordfront 2014).
Håkan Lahger är författare och journalist och har skrivit en rad böcker, bland annat om proggen, Bob Dylan och Ulf Lundell. Han vill vandra i Stig Claessons spår när denna efter andra världskriget var med och byggde järnvägar i ett sönderslaget Europa. Arbetet blir samtidigt, genom en rad intervjuer, en kartläggning av en tid vars minne hotar att försvinna med de sista vittnena.
Lilian Edvall är barnboksförfattare och har tidigare arbetat på Kamratposten. Hon vill skriva en barnbok som berättar om den verklighet som nyanlända barn ställs inför när de plötsligt ska ta del i en svensk vardag och skola.
Martin Gelin är författare och journalist. Han är frilansande USA-korrespondent för DN. Gelin vill skriva om storföretagen i Silicon Valley (Google, Apple m.fl.) som få vet hur de fungerar och vad de egentligen vet om oss – trots att de har stor makt över våra liv. Gelin har tidigare utgivit bland annat Det amerikanska löftet (Atlas 2009) och Den amerikanska högern (Natur & Kultur 2012).
Ingrid Carlberg är journalist och författare och medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet. Hon var gästprofessor i praktisk journalistik vid Göteborgs universitet 2012–2013. Hon vill skriva om hur PR och propaganda används för att forma den mediala ”sanningen”. Carlberg har tidigare utgivit bland annat Pillret (Norstedts 2008) och belönades med Augustpriset för ”Det står ett rum här och väntar på dig...” Berättelsen om Raoul Wallenberg (Norstedts 2012).
Anders Rydell är författare och chefredaktör för tidskriften Konstnären. Att nazisternas brände misshagliga böcker är välkänt, men att de också stal tusentals bibliotek över hela Europa är mindre känt. Böcker som bland annat skulle användas för att bygga upp ett nazistiskt elituniversitet. Om dessa bibliotek, deras ägares tragiska öden och de miljontals plundrade böcker som än idag saknas handlar Rydells arbete. Han har tidigare utgivit ett flertal böcker, däribland Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter (Ordfront 2013) som översatts till ett flertal språk.
Svante Isaksson är journalist och författare med fokus på fördjupande samhällsjournalistik. Han vill berätta om folkhögskolan Brunnsviks uppgång och fall och om folkbildningens historia under 1900-talet. Olof Lagercrantz kallade Brunnsvik ”den svenska arbetarrörelsens fria universitet” och dess betydelse för folkbildningen och arbetarrörelsen var mycket stor fram till kraschen sommaren 2013. Svante Isaksson nominerades 2013 till fackföreningspressens pris ”Årets avslöjande” för sin artikelserie om Brunnsvik i Tidskriften Folkhögskolan.
Maria Zennström är författare och dotter till den legendariske kommunistiske skribenten och kritikern Per-Olov Zennström (1920–1977). Per-Olov Zennström spelade en betydande roll som kulturpolitisk tänkare, men har fallit i glömska. Maria Zennström skildrar pappans liv och tankevärld och jämför hans tid och berättarens nutid. Maria Zennström har tidigare utgivit bland annat romanen Katarinas sovjetiska upplevelser (Albert Bonniers Förlag 2001) samt Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek? (Albert Bonniers Förlag 2010).
Annika Hamrud är författare och frilansjournalist. Efter många år av framgångar för mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner har nu hatet blossat upp på olika håll i världen, ibland underblåst av evangeliska amerikanska grupper med stora ekonomiska resurser. Hamrud vill kartlägga och beskriva detta nya nätverk av homofoba strömningar och krafter och kommer att resa till Uganda för att följa de homofoba väckelsepredikanterna bakåt till USA. Hamrud är författare till Queerkids och deras föräldrar (Normal Förlag 2005) och Svensk, svenskare... ett reportage om Sverigedemokraterna (Optimal förlag 2010).
2013
Helena Granström är författare, dramatiker och kulturskribent med bakgrund inom fysik och matematik. Hon har tidigare utkommit med fem böcker, däribland Alltings mått (Ruin Förlag, 2008), Infans och Hysteros (Natur & Kultur, 2011 respektive 2013).
Christer Hermansson är författare, kulturskribent, biblioteksdebattör samt kulturchef i Strängnäs kommun. Han har bland annat skrivit debattboken Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor? (2008) och romanerna Ich bin ein Bibliothekar! (2001) och Kulturchefen (2010), samtliga utgivna på Tusculum Förlag.
Nils Håkanson, doktorand i slaviska språk, är översättare av rysk, belarusisk, ukrainsk, engelsk och tysk skönlitteratur. Han är också förläggare och var 2002 med och grundade Ruin förlag. Han har författat novellsamlingen Nya Aros (2006) och avhandlingen Fönstret mot öster (2012).
Peter Fröberg Idling är författare och kulturskribent i bland annat Dagens Nyheter, Expressen och Tidningen Vi. Han har skrivit böckerna Pol Pots leende (Bokförlaget Atlas, 2006) och Sång till den storm som ska komma (Natur & Kultur, 2012). Den senare nominerades till Augustpriset och båda har översatts till ett flertal språk.
Anneli Jordahl är författare och litteraturkritiker. Hon har skrivit flera uppmärksammade
fackböcker om klass- och genusfrågor, däribland Klass – är du fin nog? (Bokförlaget Atlas, 2003). Hon har också skrivit skönlitterärt: Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet (Bokförlaget Atlas, 2009) och senast Augustenbad en sommar (Norstedts, 2011).
Per Kornhall är författare, doktor i systematisk botanik och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademiens kommitté för skolfrågor. Han har tidigare arbetat bland annat som gymnasielektor i biologi och kemi och som undervisningsråd vid Skolverket. Han har skrivit böckerna Skapelsekonspirationen (2008), Livets ord – kontroll och manipulation i Jesu namn (2010) och senast Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall (2013), samtliga utgivna på Leopard Förlag.
Tomas Lappalainen är författare, kulturjournalist, översättare och känd som en av Sveriges främsta Italienkännare och maffiahistoriker. Han har bland annat skrivit böckerna Maffia (1993), Se Neapel och sedan dö (2006) och Camorra – en bok om maffian i Neapel (2007), samtliga utgivna på Fischer & Co. Han är också författare till Italien (Albert Bonniers Förlag, 1999) och senast 'Ndrangheta – en bok om maffian i Kalabrien(Lind & Co, 2010).
Tilde Lewin är journalist med Kina som specialområde. Hon har bland annat arbetat som utrikesreporter för Göteborgs-Posten och SVT, och som stringer för GP och nyhetsbyrån TT.
Cilla Naumann är författare och mångårig medarbetare på Dagens Nyheter. Hon har
sedan debuten 1995 utkommit med nio romaner på Albert Bonniers Förlag. Dom (2000) nominerades till Sveriges Radios romanpris, Vad ser du nu (2004) belönades med De Nios vinterpris och Springa med åror(2012) nominerades till Augustpriset. Hon har också skrivit ungdomsromanerna om Tom, där andra delen Kulor i hjärtat (Alfabeta, 2009) nominerades till Augustpriset och den fjärde och sista delen 17 timmar härifrån utkommer hösten 2013.
2012
Parvin Ardalan är en iransk journalist och medborgarrättsaktivist som med humor och självironi skildrar sina dagliga vedermödor som ogift, fattig kvinnosakskämpe i mullornas Iran. I en ständig kamp mot censuren är hon sedan 2005 redaktör för Irans första internetmagasin om kvinnors rättigheter, Zanestan, samt initiativtagare till den pågående kampanjen ”En miljon underskrifter” för kvinnors lika rättigheter. År 2007 belönades Parvin Ardalan med Olof Palmepriset för sin kamp för kvinnors och mäns lika rättigheter i Iran.
Yukiko Duke är journalist, redaktör och översättare med inriktning på Japan och asiatiskt samhällsliv och kultur. Hon debuterade 2001 med Mikaru, den japanska kokboken som nominerades till Augustpriset i kategorin fackböcker. Därtill har hon skrivit böckerna Fem asiatiska kök, Breven från Iwo Jima samt Origami – form och fantasi. Vid sidan av det egna författarskapet har Yukiko Duk översatt en rad japanska böcker till svenska, bland annat Haruki Murakamis romaner Kafka på stranden och Norwegian wood, samt varit programledare och reporter i tv-programmen Röda rummet och Kvällsöppet.
Stefan Melin är jurist och författare verksam inom läromedel för universitet, högskola, offentlig sektor och det privata näringslivet. Han har en lång erfarenhet som juridisk språkgranskare av rättsvetenskapliga verk, och är uppskattad för sina klargörande böcker inom områden som barnkonventionen, marknadsrätt, associationsrätt och socialt arbete. I år är Stefan Melin aktuell med den femte upplagan av boken Juridikens begrepp som är ett viktigt redskap för den som vill ha de grundläggande kunskaperna i svensk rätt och samtidigt hålla sig á jour med rättsutvecklingen.
Jenny Nordberg arbetar som undersökande journalist med hela världens som arbetsfält, och har vunnit flertalet utmärkelser för sina reportage. År 2005 bidrog hon till en artikelserie för The New York Times om vem som har ansvaret för säkerheten vid järnvägsövergångar, som belönades med Pulitzerpriset. Jenny Nordberg är bosatt i New York, varifrån hon skriver kolumner för Svenska Dagbladet, och har tidigare arbetet på Sveriges Radios Ekoredaktion samt på Sveriges Television. Tillsammans med den svensk-assyriske journalisten Nuri Kino bokdebuterade hon 2009 med spänningsromanen Välgörarna: Den motvillige journalisten.
Göran Rosenberg är författare och journalist samt hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Han arbetade under många år vid Sveriges Radio och Sveriges Television och grundade 1990 tidskriften Moderna Tider. 1993 vann han Stora Journalistpriset och har därefter förärats en rad utmärkelser, bland annat Publicistklubbens stora pris och Torgny Segerstedts frihetspenna. Göran Rosenberg är författare till ett flertal framstående böcker, bland annat Det förlorade landet som nominerades till Augustpriset 1996, Friare kan ingen vara om den amerikanska idén, samt Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, en djupt personlig barndomsmemoar om sina föräldrars kamp för överlevnad efter åren i ett tyskt koncentrationsläger.
Daniel Suhonen har gjort sig känd som socialdemokratisk debattör och är författare till en rad böcker av politisk karaktär, som Snart går vi utan er. Brev till Socialdemokraterna, Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik och Bokslut Reinfeldt. Vid sidan av författarskapet är Daniel Suhonen chefredaktör för den socialdemokratiska idé- och debattidskriften Tiden, och har tidigare medverkat på Aftonbladets och Dagens Nyheters kultursidor.
Johanna Thydell slog igenom 2003 när hennes debutroman I taket lyser stjärnorna om hur det är att förlora sin mamma i cancer, belönades med Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok. Boken finns översatts till ett tiotal språk och har även filmatiserats. Johanna Thydell var värd för Sommar i P1 2004, och har sedan dess givit ut ungdomsromanerna Det fattas en tärning och Ursäkta att man vill bli lite älskad samt barnboken Det är en gris på dagis. På sin hemsida bedriver Johanna Thydell även en författarskola.
Elisabeth Åsbrink är författare och journalist anställd på Sveriges Television där hon arbetar med samhälls- och kulturjournalistik. Hon bokdebuterade 2009 med Smärtpunkten – Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander, som nominerades till Augustpriset i fackboksklassen samma år. Två år senare belönades hon med Augustpriset i samma kategori för boken Och i Wienerwald står träden kvar, som väckte stor uppmärksamhet på grund av de nya uppgifterna om att Ikea-grundaren Ingvar Kamprad var stämplad som nazist av Allmänna Säkerhetspolisen. Hon har även givit ut Bläck: tatueringar, hud, minnen tillsammans med fotografen Björn Abelin samt mottagit Jarl Alfredius stipendium för att hon"med stor nyfikenhet och känslighet gång på gång förmår skildra dagens samhällsfrågor."
Petra Östergren är författare och debattör som har gjort sig känd som den första att på bred front lansera feministiskt självförsvar i Sverige. Ämnet återkommer även i hennes två första böcker, den uppmärksammade Slå tillbaka! som kom 1993 och Att komma till ro med det allra värsta som handlar om hennes mor som blev ihjälslagen av den man hon hade en relation med. Petra Östergren har även argumenterat mot den nuvarande sexköplagen, och analyserade i boken Porr, horor och feminister tre decennier av porr- och prostitutionsmotstånd i Sverige. Hennes senaste bok, Berättelsen om Esmara, utkom 2010.
2011
Susanna Alakoski är författare, socionom och genusvetare. Hennes stort uppmärksammade debutroman Svinalängorna, 2006, vann Augustpriset samma år och har blivit både film och teaterföreställning. Hon har också givit ut antologierna Tala om klass och Lyckliga slut samt "klotterplanket" Fejkad orgasm.
Lisa Bjurwald är journalist och författare och aktuell med boken Europas skam. Rasister på frammarsch, som i höst ges ut även i Norge och Finland. Tillsammans med Maria Blomquist har hon även skrivit reportageboken God dag kampsyster! Kvinnorna i extremhögern (2009). Bjurwald sitter i redaktionen för den antirasistiska tidskriften Expo. Hon har tidigare varit ledarskribent på DN och SvD.
Tomas Böhm är psykoanalytiker, psykoterapeut och författare. Han har givit ut både fackböcker och romaner och hans böcker om kärlek och relationer har blivit mycket uppmärksammade. 2011 kom Kärlek, gränser och andra möjligheter. Tidigare utgivna titlar är bland annat Efter förälskelsen, Att ha rätt, Kärleksrelationen och tillsammans med Susanne Kaplan Hämnd eller upprättelse.
Torbjörn Elensky debuterade 1998 med kortromanen På stället , som efterföljdes av novellsamlingen Myrstack 2000 och romanen Döda vinklar 2002. Samma år debuterade han som dramatiker med radiopjäsen/hörspelet Molnskeppet. Elensky med tonsättaren Jonas Bohlin och 2000 gjorde de tillsammans ett verk för sopran och kammarorkester baserat på dokumentärt material från Tjetjenien – I saw it all. Förutom sitt skönlitterära författarskap ägnar sig Elensky åt att skriva kulturartiklar och essäer i ämnen lika blandade som innehållet i hans böcker.
Ola Larsmo debuterade 1983 med kortromanen Vindmakaren och har sedan dess - förutom romaner - givit ut ett urval av sina essäer i Odysséer och novellsamlingen Stumheten. Vid sidan av sitt författarskap är han verksam som kulturjournalist och samhällsdebattör, främst i Dagens Nyheter. Han är även en stor kännare av irländsk och norsk litteratur. Från 1985 och till och med 1990 var han redaktör för Bonniers Litterära Magasin. 1991 tilldelades han Göteborgs-Postens litteraturpris. Romanen Maroonberget belönades 1996 med Tidningen Vi:s litteraturpris. Larsmo är ordförande för Svenska PEN.
Lawen Mohtadi är journalist och var chefredaktör för den feministiska kulturtidskriften Bang fram till mars 2011. Hon har arbetat som frilansreporter på Front i P3, Studio Ett och Kulturnytt i P1, samt ett antal tidningar. 2003 utsågs hon till årets ”medierookie” och belönades av Sveriges Tidskrifter med motiveringen: "Den här journalisten blir en viktig röst. Med en välvässad penna skriver vederbörande utan sentimentalitet om ett Sverige vi kanske inte vill se. Dessutom hanteras såväl litteraturkritik som samhällsreportage med lätthet. Årets mediarookie är en journalist ut i fingerspetsarna."
Sara Stridsberg debuterade 2004 med romanen Happy Sally. För Drömfakulteten (2006), en fantasi kring den amerikanska feministen och författaren Valerie Solanas liv, belönades hon med Nordiska Rådets litteraturpris. 2010 blev hon för andra gången nominerad till Augustpriset med Darling River, en litterär variation på teman i Vladimir Nabkovs roman Lolita. Vid sidan av romanförfattandet har Sara Stridsberg haft stor framgång som dramatiker. I Medeland, som utkommer tidigt 2012, har tre pjäser samlats i en volym.
Per Svensson är kulturskribent i Sydsvenskan, tidigare kulturchef på Expressen, och har givit ut en lång rad essä- och reportageböcker.
Gellert Tamas är författare, journalist och dokumentärfilmare och är aktuell med boken En hel sekund i livet (2011). Tamas har bland annat medverkat i Dagens Nyheter och i tv-programmet Uppdrag granskning. Hans prisbelönta bok Lasermannen har sålts i mer än 200 000 exemplar, översatts till ett halvdussin språk och blivit både en rosad tv-serie och en teaterpjäs.