I läroplanen för grundskolan, förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är ett av målen att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia” (Lgr11, avsnitt 2.2). Här ingår urfolket samerna.
För att hjälpa till på traven har vi samlat lektionstips för alla stadier här nedan. Vi vill även passa på att tipsa om fler källor att använda i undervisningen om samer.
Sidan samer.se drivs av Samiskt informationscentrum, och här finns massor av material, bland annat en hel del framtaget speciellt för skolan. Vi har hämtat några fördomar om samer från den sidan.
Varför inte starta en lektion med att gå igenom några av fördomarna som så klart möts av ett svar och en förklaring:
Du kan inte vara same, du har ju vanliga kläder på dig.
- Som vilket annan människa idag så följer många barn, ungdomar och vuxna det rådande klädmodet, så även samer, som det moderna folk som vi faktiskt är.
Kan du joddla? / Kan du jojka?
- Joddla är något som främst utövas i Österrike och länderna runt Alperna. Detta kan man läsa mer om, om man söker lite grann på internet, så som det mesta annat man är intresserad av.
Jojk är den rätta benämningen för den musik- och berättartradition som samer har. Det är dock inte alla som kan jojka. Det är inte heller alla som vill jojka på grund av att de inte lärt sig, eller känner en skam för det (läs mer om detta också under jojk). Men många jojkar också väldigt gärna, och en jojk kan vara både sorglig och glad som kan berätta om en händelse, person eller ett djur.
Du kan ju inte vara same, du ser ju helt vanlig ut!
- Alla människor är olika, både till sätt och utseende. Och tur är väl det!
Hur en typisk same ser ut är det väl ingen som vet? Att vi skulle se ut på ett specifikt sätt grundar sig på de rastyper som den rasbiologiska forskningen hittade på för hundra år sedan. Och de gamla föreställningarna om hur en ”riktig” same ser ut lever fortfarande kvar. Har du tänkt på att någon du träffar på för första gången kanske tillhör en annan folkgrupp, kanske någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige.
Se fler fördomar och svar på samer.se
Lektionstips:
SO | åk 4-6
Här får du lektionsmaterial för årkurs 4–6 som knyter an till nationaldagen.
Till lektionstipsenSvenska och SO | åk 7–9
Här får du ett lektionsförslag om minoritetsspråk samt ett om samernas kamp för rättigheter.
Till lektionstipsenSvenska | Gymnasiet
Här får du ett lektionsförslag som handlar om undervisning i och om nationella minoritetsspråk.
Till lektionstipsetDigilär | 4–6, 7–9, gy
Lektionstips i Digilär som du kan använda för att uppmärksamma denna viktiga dag.
Till lektionstipsenFilmtips:
Se filmen Sameblod och arbeta med den med hjälp av en filmhandledning.
Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning.
Till filmen finns även en filmhandledning framtagen av Filminstitutet.
Boktips:
Aednan, Augustiprisad roman av Linnea Axelsson från 2018. Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet ÆDNAN berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik.
Tio över ett, Augustprisad ungdomsroman från 2016 av AnnHelén Laestadius om Maja som bor i Kiruna, staden som ska flyttas för att rasa samman av sprängningarna i gruvan.
Middagsmörker (2016) och Gryningsstjärna (2017), de två första delarna i en fantasyserie om sextonåriga Áili som flyttar från Skåne till Norrbotten och lär sig överraskande saker om sitt samiska arv.
Se filmen Sameblod och arbeta med den med hjälp av en filmhandledning.
Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning.
Till filmen finns även en filmhandledning framtagen av Filminstitutet.
Boktips:
Aednan, Augustiprisad roman av Linnea Axelsson från 2018. Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet ÆDNAN berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik.
Tio över ett, Augustprisad ungdomsroman från 2016 av AnnHelén Laestadius om Maja som bor i Kiruna, staden som ska flyttas för att rasa samman av sprängningarna i gruvan.
Middagsmörker (2016) och Gryningsstjärna (2017), de två första delarna i en fantasyserie om sextonåriga Áili som flyttar från Skåne till Norrbotten och lär sig överraskande saker om sitt samiska arv.