"Vikingatiden var en hård tid, särskilt för kvinnor och barn"

Hur kom det sig att du bestämde dig för att skriva serien Stormens döttrar?
Jag vill berätta om flickors och kvinnors kamp för fri- och rättigheter i olika tider. Framför allt för att visa att Sverige genom historien knappast har varit det jämställda land som vi kanske i bland tror. Under vikingatiden rådde ett strängt patriarkaliskt system och vissa kända ögonvittnesskildringar av våldtäkter som manliga vikingar ägnade sig åt i österled kan få en att börja gråta.

Ja, i Alvablot tar du med läsaren till en vikingatid där livet inte är lätt för någon.
Det var en hård tid, särskilt för kvinnor och barn. Deras fri- och rättigheter var väldigt kringskurna, samtidigt som kvinnorna i härskarklassen hade mycket makt och kunde vara relativt självständiga, även sexuellt. De här motsättningarna är intressanta att skildra som en kontrast till dagens Sverige då vi slåss för dessa fri- och rättigheter och att de ska införas i andra länder.

En ganska okänd del av Sveriges historia skildras i Alvablot. Berätta!
Gylla, huvudpersonen i min bok, är en trälflicka. På senare tid har forskare betonat slavhandeln som en viktig bas i vikingarnas ekonomi. Under vikingatiden ökade slavhandeln i Europa och fredliga handelsmän som tidigare rest österut för att sälja varor började handla med människor istället. Kvinnor och barn blev eftertraktade byten. Vi kan jämföra med våra dagars sexhandel. Spår av vikingarnas trälar syns i vårt DNA idag. Det visar inte minst en stor ny studie i tidskriften Cell.

Det finns mycket föreställningar om vikingatiden, som ny forskning delvis utmanar.
Ja, och det intressanta är att forntiden varken var så machobetonad eller etniskt homogen som i de nationalistiska myterna. Tvärtom så innebar importen av slavar att vikingarnas samhällen blev ganska mångkulturella. Nya människor strömmade hela tiden in i Skandinavien och majoriteten verkar ha varit kvinnor, framför allt från Baltikum och Brittiska öarna. Nyare forskning har till exempel visat hur viktig den kvinnliga slavarbetskraften var för att vikingarna skulle kunna bygga sina båtar. Slavkvinnorna sydde seglen, och man antar att måste ha tagit tiotusentals arbetstimmar.

Hur har din syn på vikingatiden förändrats i och med arbetet med boken?
Jag tycker att forskningen har varit ganska bra på att rycka hjälmen av den mytologiska vikingen och ge oss en bättre insikt i hur nordborna tänkte och kände. De flesta var hårt arbetande bönder, men de levde också med fascinerande fantasivärldar. Till exempel upplevde kvinnorna att de genom att väva kunde påverka hur det gick på slagfältet. Skillnaden mellan seger och militär förlust kunde ligga i hur de vävde mönstren kypert och hundtand.

Hur mycket är fakta i boken, och hur mycket fiktion?
Allt är förstås fiktion. Sen har jag försökt att vara så korrekt som berättelsen medger när det gäller vikingarnas levnadssätt och religiösa vanor. Jag tycker att det var spännande att försöka gestalta völvornas funktion i det andliga livet. Spåkvinnorna var ett slags schamaner som stod i kontakt med andevärlden. Med sina stavar kunde de låta sina frigjorda andar rida iväg.

När man läser känner man verkligen med Gylla och de andra trälarna på gården. Hur har du arbetat med gestaltning när du skrivit?
Jag tänker mig att Gylla och gården där hon växte upp låg närheten av där jag själv bor, nämligen i Nacka kommun. Det är väldigt inspirerande! Jag gillar att föreställa mig hur familjen och trälarna snarade småvilt, fiskade och seglade längs kusten. Jag har till och med hittat platsen där de byggde sitt fiktiva kulthus med gudarna Tor och Oden.

Hur gjorde du research?
Jag läste facklitteratur om vikingatiden, både populärvetenskap och ny forskning. Mest inspiration fick jag av poddar och populärvetenskapliga artiklar som beskriver vardagslivet på vikingatiden. Allt var ju inte krigarfärder i västerled och bränning av irländska kloster!

Vad hoppas du på för reaktioner när Alvablot möter sina läsare?
Jag hoppas att de tycker att boken är spännande och att de blir sugna på att läsa mer om vikingatiden. Om de vill kan de även läsa över första delen i min barnbokstrilogi och jämföra Gyllas kamp med Kristins mot häxprocesserna i Nattflygare.

Har du några projekt på gång som du vill och kan nämna?
I höst är jag aktuell med vuxenromanen Kött och ande. Just nu skriver jag också på den sista boken i Stormens döttrar-serien. Den heter Budbärare och skildrar rösträttsrörelsen.