Phonics – så gör du för att lyckas med läsinlärningen

De första skolåren är särskilt viktiga för att bygga grunden för både läs- och skrivförmågan och för lusten att läsa. Elever börjar skolan med olika förutsättningar och de med störst behov behöver tydlig och lärarledd undervisning. Ett väl utformat och strukturerat läromedel är en viktig utgångspunkt, men det är hur läromedlet används och hur undervisningen genomförs som har störst betydelse.

Forskning pekar på att det är den strukturerade ljudningsmetoden phonics som är den mest den mest effektiva då den bidrar till automatisering och flyt i läsningen (Castles et al., 2018). Phonics behöver inte vara den enda metoden i klassrummet, men behöver finnas på plats som en central del av läsundervisningen (Castles et al., 2018; Petcher et al., 2020). 

Phonics är en strukturerad ljudningsmetod som systematiskt lär ut sambandet mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem). Metoden bygger på forskningsbaserad undervisning och har visat sig ha en betydande positiv effekt på elevers avkodningsförmåga och läsflyt (Castles et al., 2018).

En central del av phonics är att utveckla elevernas fonologiska och fonemiska medvetenhet, vilket innebär att de lär sig att uppfatta, identifiera och manipulera språkljud. Detta kan tränas genom språklekar, exempelvis enligt Bornholmsmodellen. När eleverna har utvecklat denna medvetenhet kan de förstå den alfabetiska principen – hur fonem och grafem kopplas samman – vilket är avgörande för att knäcka läskoden och bli självständiga läsare.

För att alla barn ska lyckas med läsinlärning krävs en balanserad undervisning där både avkodning och språkförståelse kombineras. Phonics ger elever en stabil grund för att utveckla en säker och effektiv läsning.

Läsundervisningen bör följa en tydlig och strukturerad progression. Den börjar med det enkla, som enstaka bokstäver och språkljud, och övergår successivt till mer avancerade moment, som att läsa ord, meningar och texter. Läsning och skrivning bör integreras från början. Att skriva bokstäver korrekt och att utveckla finmotoriska färdigheter är inte bara stödjande utan också en central del av att utveckla läs- och skrivförmåga. Den tidiga läsundervisningen bör alltså ha fokus på hur språkljud och bokstäver kopplas samman samt hur ord bryts ner och byggs upp – samtidigt som man arbetar med läsning och språk i meningsfulla sammanhang (Castles et al.,2018). 

Explicit (tydlig) undervisning i kopplingen mellan grafem och fonem samt ljudande läsning är avgörande för att alla elever ska knäcka koden. Men det räcker inte för att göra dem till goda läsare.  Eleven behöver möta och ljuda sig igenom skrivna ord i många olika sammanhang. Det är en omfattande och varierad läsning som kommer att utveckla läsförmågan vidare. Genom rikliga tillfällen för läsning och skrivande får eleverna möjlighet att automatisera och befästa färdigheter som avkodning och stavning samt utveckla hela sitt språk vidare!