5 vanliga känslor hos separerade föräldrar

Skuld. Vad gör det med ett barn, att behöva flytta mellan sina skilda föräldrar? Var vi själviska som fattade det här beslutet? Det var ju inte så här vi drömde om att det skulle bli när vi bildade familj!
Många separerade föräldrar känner stor skuld över att saker blev som de blev. Och det är viktigt att vi människor kan känna skuld, men när det kommer till skilsmässor är skulden ofta oproportionerlig. En separation sker sällan lättvindigt. Och vad var alternativet? Hade det verkligen varit bättre?

Stress. Ena veckan är det full fart med allt ensamt ansvar för barnen, och andra veckan är det full fart med att försöka ta igen allt jag missade under barnveckan. Vila, jobb, träning, vänner, ny relation… allt ska in där.
Många beskriver varannan vecka-livet som ett tvådelat liv i helt olika färger, och det är lätt hänt att båda delarna blir överlastade om man inte ser upp. Känslan av att hela tiden vara otillräcklig antingen för barnen, på jobbet eller i en ny relation är stark hos många frånskilda föräldrar, och det är lätt att glömma bort sina egna behov i den karusellen. Hur hållbart är ditt livspussel i längden, för dig?

Prestationspress. Nu är barnen äntligen hos mig! Nu gäller det att vår tid ihop blir bra, och att jag lyckas vara en (minst lika) bra förälder (som mitt ex).
Framför allt i början efter separationen är det vanligt att brottas med tankar om att man måste erbjuda barnen ett likvärdigt eller ännu bättre liv än vad de erbjuds hos sin andra förälder, och att all ens tid med barnen ska präglas av leenden och kvalitet. Men en vardag fullsmockad av enbart härligheter är kanske inte heller helt sund i längden? Du har barnfria veckor, men barnen är aldrig föräldrafria. De behöver ha vardag och lite ”tråkigt” också.

Längtan. Jag kommer aldrig att klara av att vara ifrån mina barn så här ofta. Jag kommer att längta ihjäl mig.
För många är det här den allra största rädslan inför en separation. Men för de allra flesta – både barn och vuxna – stillar sig de värsta längtansvågorna med tiden. Det går. Ni vänjer er. Din och barnens relation håller för det här också. Om det är tufft, kan man ses en stund även om det är din medförälders vecka. Kanske följa med på barnets aktivitet?

Lättnad. Nu när jag inte längre befinner mig i en icke-fungerande kärleksrelation kan jag vara en mycket bättre och gladare förälder och människa.
Nästan alla föräldrar som separerar gör det för att alternativet är sämre, och många som tagit sig igenom den första skakiga tiden efter skilsmässan vittnar om att de nu mår bra i sitt varannan vecka-liv. Det är till och med vanligt att beskriva sig själv som mer närvarande som förälder nu, för att det egna måendet har blivit bättre.

Intervjun genomfördes i september 2024.