Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Många arbetsplatser förlamas idag av en växande byråkrati och tilltagande tystnadskultur”

Louise Bringselius är en av Sveriges ledande forskare inom tillit och var forskningsledare för den statligt tillsatta utredningen Tillitsdelegationen. Hon är docent i organisation och ledning och verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Här svarar hon på fyra frågor utifrån sin nya bok Tillitsprincipen.

Louise Bringselius. Foto: Martin Magntorn

Varför behövs den här boken? 
Vi står idag vid ett vägskäl, både i organisationer och samhället i stort. Där står misstro, polarisering och detaljstyrning mot tillit, samarbete och autonomi. Misstron föder rädsla, medan tilliten föder mod och kreativitet. Ska svenskt näringsliv och svensk förvaltning lyckas är det avgörande att de väljer tillit som väg. Den här tilliten är en del av det svenska arvet, men just nu vårdar vi den inte som man borde på svenska arbetsplatser. Det krävs ett uppvaknande och det vill jag bidra till med den här boken! Många arbetsplatser förlamas idag av en växande byråkrati och tilltagande tystnadskultur.

På vilket sätt är tillit inom arbetslivet en del av det svenska arvet?
Sverige har en betydligt högre generell tillit i samhället än de flesta andra länder. Det märks i vår historia, i vår förvaltningsmodell, i arbetsmarknadspolitiken och näringslivet. Vår förmåga att samarbeta och lyssna på proffsen på fältet har gjort att vi konsekvent rankas som ett av världens mest innovativa länder. På 1970- och 1980-talen var det flera företagsledare som också betonade tilliten som ledarskapsideal och översatte det till praktik. Bland dessa märks Percy Barnevik, Pehr G. Gyllenhammar och Jan Carlzon. Idag behöver vi fler fanbärare för tilliten.

På vilka sätt är tilliten hotad?
Tilliten hotas av de trender som har sköljt över Sverige under gångna decennier, trender som främst inspirerats av anglosaxiska länder. Där har man en tradition som betonar auktoritet, detaljkontroll och bestraffningar betydligt mer än vad man har gjort historiskt i Sverige. En del kallar detta för New Public Management. Men tilliten hotas också av perfektionism, osäkerhet och felrädsla. Till detta kommer ökade möjligheter att kontrollera folk i och med digitaliseringen.

Vad kan man göra för att öka graden av tillit på sitt arbete?
Du kan göra mycket, både som chef och som medarbetare – och ansvaret ligger på alla. Inte minst är det en fråga om hur man arbetar i stödfunktionerna. De behöver vara lyhörda mot personalen på fältet så att man kan bidra med värde i kundmötet. Tonvikten behöver ligga vid möjliggörande och förenkling. I boken utmejslar jag tolv vägval, fördelade mellan styrning, ledarskap och organisering. På så vis vill jag tydliggöra att tillit inte bara handlar om beteende, utan att det är en princip som behöver tillämpas i allt som görs i verksamheten. Inte minst digitaliseringen, där man behöver vara lyhörd mot användarna.

Intervjun genomfördes i maj 2024.

Varför behövs den här boken? 
Vi står idag vid ett vägskäl, både i organisationer och samhället i stort. Där står misstro, polarisering och detaljstyrning mot tillit, samarbete och autonomi. Misstron föder rädsla, medan tilliten föder mod och kreativitet. Ska svenskt näringsliv och svensk förvaltning lyckas är det avgörande att de väljer tillit som väg. Den här tilliten är en del av det svenska arvet, men just nu vårdar vi den inte som man borde på svenska arbetsplatser. Det krävs ett uppvaknande och det vill jag bidra till med den här boken! Många arbetsplatser förlamas idag av en växande byråkrati och tilltagande tystnadskultur.

På vilket sätt är tillit inom arbetslivet en del av det svenska arvet?
Sverige har en betydligt högre generell tillit i samhället än de flesta andra länder. Det märks i vår historia, i vår förvaltningsmodell, i arbetsmarknadspolitiken och näringslivet. Vår förmåga att samarbeta och lyssna på proffsen på fältet har gjort att vi konsekvent rankas som ett av världens mest innovativa länder. På 1970- och 1980-talen var det flera företagsledare som också betonade tilliten som ledarskapsideal och översatte det till praktik. Bland dessa märks Percy Barnevik, Pehr G. Gyllenhammar och Jan Carlzon. Idag behöver vi fler fanbärare för tilliten.

På vilka sätt är tilliten hotad?
Tilliten hotas av de trender som har sköljt över Sverige under gångna decennier, trender som främst inspirerats av anglosaxiska länder. Där har man en tradition som betonar auktoritet, detaljkontroll och bestraffningar betydligt mer än vad man har gjort historiskt i Sverige. En del kallar detta för New Public Management. Men tilliten hotas också av perfektionism, osäkerhet och felrädsla. Till detta kommer ökade möjligheter att kontrollera folk i och med digitaliseringen.

Vad kan man göra för att öka graden av tillit på sitt arbete?
Du kan göra mycket, både som chef och som medarbetare – och ansvaret ligger på alla. Inte minst är det en fråga om hur man arbetar i stödfunktionerna. De behöver vara lyhörda mot personalen på fältet så att man kan bidra med värde i kundmötet. Tonvikten behöver ligga vid möjliggörande och förenkling. I boken utmejslar jag tolv vägval, fördelade mellan styrning, ledarskap och organisering. På så vis vill jag tydliggöra att tillit inte bara handlar om beteende, utan att det är en princip som behöver tillämpas i allt som görs i verksamheten. Inte minst digitaliseringen, där man behöver vara lyhörd mot användarna.

Intervjun genomfördes i maj 2024.

Tillitsprincipen

Felfinneri, syndabockstänkande och detaljstyrning präglar många organisationer idag. Det leder till ökad administration, rädsla för att göra fel och minskad innovation. Boken Tillitsprincipen erbjuder ett alternativ. 

Läs mer