Studenter förvånas ofta av hur mycket de kan påverka i processen med intervjumetod

Vilken är den största förtjänsten med intervjumetod?
För vissa typer av studier är intervju det enda sättet att samla in data. I somliga fall kan intervju då också stå stadigt med endast en kvalitativ analys. Men även för många typer av kvantitativa studier är intervjumetod en bra startpunkt, om vi till exempel vill undersöka människors upplevelser på fler än ett sätt – det som kallas multimodal metod. Kort och gott: ibland klarar vi oss inte utan intervjumetod och andra gånger är den ett lämpligt första steg i en studie som även tar hjälp av andra metoder.

Vilken är den största utmaningen med intervjumetod?
Att resultatet av intervjuer blir meningsfullt och giltigt – det som ibland kallas djup – beror på frågeställningen, deltagarna och även på intervjuarens handlag. Intervju är dock en på ytan ganska enkel metod – jag beskriver det i boken som att "grabba tag i folk och prata lite ..." – där ganska mycket kan gå fel utan att det märks. Slarvigt gjorda intervjuer kan alltså vara vilseledande utan att vi ens upptäcker det. Därför bör intervjuer planeras lika noggrant som andra typer av datainsamling. En annan utmaning med intervjumetod är att olika kvalitativa metoder har olika förtjänster; det gäller alltså att väga dem mot varandra och att våga se tolkningen med kritiska ögon – precis som vi gör med sifferbaserade slutsatser.

Vad gör studenter mest förvånade när det gäller intervjumetod?
Studenter som är nya inför metoden förvånas ofta av hur mycket de själva kan påverka processen: valet av frågeställning, deltagare, struktur i mötet, analysmetod med mera. Till en början brukar det vara positivt, men det kan även ge bekymmer. Ibland kan antalet valmöjligheter göra studenten lite tveksam och överdrivet noggrann, kanske så att startpunkten för en studie försenas – då behövs konkreta tumregler. Många valmöjligheter kan också göra att intervjuer startar lite på måfå, lite slarvigt, vilket ofta gör en senare tolkning av data svårt. Det jag hoppas med min bok är att ge handfasta råd för en genomtänkt datainsamling, som väcker intresse även hos en bredare publik.

Fick du själv några nya insikter om intervjumetod när du arbetade med boken?
Jodå, massor. Jag trodde mig kunna det mesta, eftersom jag har undervisat om metod så länge. Men så kom jag ändå till att läsa på mycket, så att jag fick sålla och strukturera innehållet för att göra boken givande för olika slags läsare. Låt mig ge exempel på två vinklingar på intervjumetod som betonas i boken. För det första, valet av metod beror inte bara på ämnet, utan också på synen på kunskap och på en tidsanda. En del tycker alltså om intervju utan att alltid kunna sätta fingret på varför. För det andra, intervjuaren påverkar ibland tolkningen av berättelserna via sin egen person – det som kallas förutfattad mening – lika mycket som vad data i sig själva gör. Jag har försökt lyfta fram det genom vardagliga och konkreta exempel i boken.

Intervjun genomförd i augusti 2023.