Tf-kbt ökar hopp om läkning och ett bättre liv för många barn och ungdomar
Poa Samuelberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och certifierad utbildare i traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, tf-kbt. Hon är verksam som utredare vid Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum om barn och våld, Linköpings universitet och är projektledare för regeringsuppdraget Trauma på kartan. Här svarar hon på fyra frågor om boken vars svenska utgåva hon fackgranskat och skrivit förord till.
Det finns flera olika behandlingar vid trauma. Vad kännetecknar tf-kbt och vad är fördelarna med metoden?
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi är en metod med tydlig förutsägbar struktur som kombinerar stabiliserande färdighetsträning med gradvis exponering för traumarelaterade känslor och minnen kopplade till de skrämmande erfarenheterna. En fördel är att det finns ett specifikt föräldrastöd för att stärka barnets relation till sin omsorgsperson. Tf-kbt har visat sig effektiv för att minska ptsd-symtom hos barn, men ger även stöd för att förbättra omsorgspersonens mående och stärka deras föräldrafärdigheter. När barn drabbas av våld eller annan utsatthet påverkas ofta hela omsorgssystemet. Och att involvera en omsorgsperson i behandlingen kan vara ett väsentligt stöd för vidmakthållande och för framtida skydd.
Tf-kbt är den psykologiska behandlingsmetod vid ptsd hos barn och ungdomar som har mest forskningsstöd och är rekommenderat förstahandsval för barn 7–18 år. Ny spännande forskning visar också att barn och unga med tillstånd som motsvarar komplex ptsd förbättras i lika stor omfattning som de med ptsd. Det ökar hopp om läkning och ett bättre liv för många barn och ungdomar.
Vad är skillnaden mellan sorg och traumatisk sorg?
Sorg innebär vanligtvis upplevelser av tomhet, ledsenhet och saknad som över tid minskar i styrka. Sorg kan drabba oss plötsligt på nytt med full styrka eller komma och gå. Man brukar säga ibland säga att barns sorg är randig, det är naturligt att ledsenhet varvas med positiva minnen.
Traumatisk sorg kan utvecklas hos barn efter att någon för barnet viktig anknytningsperson dött under svåra omständigheter, exempelvis vid olyckor, plötslig eller våldsam som en trafikolycka, mord, självmord, naturkatastrof, krig eller terrordåd. Författarna lyfter även exempel då barn förlorat en förälder efter långdragen svår sjukdom. Traumatisk sorg beskrivs som en kombination av sorg och traumasymtom, med komplicerad/maladaptiv sorg till följd av svårigheter att hantera starka känslor och minnen. Posttraumatisk stress som präglas av undvikande, hög anspänning och ett lättväckt larmsystem gör det svårt för barn att närma sig den naturliga sorgen.
Terapeutens roll ägnas ett eget kapitel i boken. Vilken betydelse har den terapeutiska relationen i tf-kbt?
Traumaerfarenhet och i synnerhet våldsutsatthet i mellanmänskliga relationer, medför en negativ självbild och svårighet med tillit till andra människor. Det drabbar ofta både barn och omsorgsperson. Terapeuten spelar en avgörande roll för att bygga förtroende och trygghet samt att modellera tillit. Forskning visar att barnets upplevelse av en stark allians predicerar minskade ptsd-symtom. Att arbeta som tf-kbtterapeut är en utmanande och samtidigt förstärkande och stimulerande process.
Har det gjorts några anpassningar i den svenska utgåvan?
Framför allt gäller det kontextuella aspekter såsom hälso- och sjukvård, men också övriga samhällsfunktioner. I bokens bilagor med psykoedukation till barn och deras omsorgspersoner hänvisas till svensk forskning.
Intervjun genomförd oktober 2021.
Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar
Traumafokuserad kbt (tf-kbt) är den behandling som har starkast forskningsstöd vid ptsd hos barn och unga, från 3 till 18 år. Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar beskriver metoden och ger terapeuter de verktyg som behövs för att bedöma och behandla ptsd, andra traumarelaterade symtom och traumatisk sorg.