”En intellektuell läsupplevelse som är ganska sällsynt i dagens kliniska psykologi”
Jonas Ramnerö är fil.dr i klinisk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och enhetschef vid Kompetenscentrum för psykoterapi vid Karolinska institutet. Han är medförfattare till Må dåligt och Samtalsterapi och har fackgranskat den svenska utgåvan av Neuroticism samt även skrivit ett förord till den. Här svarar han på fyra frågor utifrån boken.
Hur hänger neuroticism ihop med personlighet och temperament?
Att tala om personlighet är att försöka beskriva mer konstanta aspekter i en människas beteende. På ett sätt kan man säga att temperament berör det också. Det handlar om en grundläggande responsbenägenhet. Neuroticism är en aspekt av just detta. Man skulle kunna beskriva det som en mer konstant benägenhet att reagera med ångest, oro och negativ affekt.
Vad är skillnaden (eller likheten) mellan bokens neuroticismbegrepp och att man tidigare sa att någon var neurotisk?
”Neurotisk” är ju inte ett begrepp som har någon tydlig definition, vare sig när det används i vardagsspråket eller i psykiatrisk bemärkelse. Neuroticism är däremot ett begrepp där det finns en längre vetenskaplig tradition av att försöka avgränsa och förtydliga innebörden i det, samt knyta det till forskning inom en rad områden.
Kan man påverka neuroticism?
Ja, det finns ett flertal behandlingar som verkar påverka denna grundläggande ångestbenägenhet. Det är exempelvis vanliga behandlingar som används vid ångest. Det är ju lätt att tänka att så fort man säger personlighet så blir det något oföränderligt av det. Det som är speciellt intressant idag är om det finns behandlingar som har en tydligare påverkan just på neuroticismvariabeln i sig.
Var det något i boken du själv fick aha-upplevelser av, fann extra intressant eller förvånade dig?
Jag har sedan länge tyckt att till exempel när man håller på med differentialdiagnostik mellan olika ångest- och affektiva problem, så tenderar det nästan vara mer som förenar än som särskiljer de olika tillstånden, och även problemen som sådana hos individerna man möter. Den här boken ger en omfattande vetenskaplig bakgrund till en förenande aspekt över dessa olika diagnoser, nämligen neuroticism. Som sådan blir den en intellektuell läsupplevelse som är ganska sällsynt i dagens kliniska psykologi.
Intervjun genomförd december 2022.
Neuroticism
En enskild faktor ökar markant risken för att utveckla ångest, depression och andra emotionella problem. Denna sårbarhetsfaktor är neuroticism, det vill säga benägenheten att uppleva negativa känslor och att uppfatta tillvaron som fylld av osäkerhet, hot och svåra utmaningar.