Att tjäna flera rättmätiga intressenter en av chefens utmaningar i välfärdssektorn

Varför behövs det en särskild bok om chef- och ledarskap inom just välfärdssektorn?
–Välfärdens chefer har i och för sig mycket gemensamt med chefer överlag men de brottas också med speciella utmaningar. En är att de ska ”tjäna många herrar” i betydelsen flera rättmätiga intressenter. Här finns bland annat politiker och tjänstemän på olika nivåer, självständiga yrkesutövare och skattebetalare samt alla brukare, klienter, patienter, elever med flera – det vill säga själva ”råvaran” i arbetet. Att leda en verksamhet som finns till för andras väl och ve innebär både en motivationsfaktor och ett stressmoment som inte bara påverkar cheferna själva utan också deras medarbetare – och medarbetarna och deras arbetsförhållanden är en chefsfråga.

Kan du ge något exempel på vanliga motstridiga krav en chef inom välfärdssektorn kan uppleva?
–Det är väl få chefer som inte upplevt en konflikt mellan de krav som lagar, riktlinjer och andra formella styrdokument ställer och kraven på en kommunal och regional sparsamhet. Det är en sparsamhet som leder till en resursbrist som i sin tur sätter käppar i hjulet när det gäller att leva upp såväl till formella mål som till medarbetarnas ambitioner. Många chefer har dessutom flera olika yrkesgrupper bland sina medarbetare. Dessa har utifrån sina respektive professioner olika, men helt berättigade, prioriteringar när det gäller arbetsformer, metoder och mål.

Finns det något speciellt som förvånar nyblivna chefer?
–Variationen är givetvis stor men en överraskning för många är dels den tid som åtgår till enskilda personalärenden, dels de svåra problem som dessa kan innebära. Som medarbetare har man fått en insyn i och förståelse för en hel del av chefens arbetsuppgifter. Det gäller sällan personalärendena – de hanteras vanligen i det slutna rummet.

Vilka konkreta tillägg och förändringar har gjorts i den nya utgåvan?
–Först vill jag svara på en annan fråga, en fråga som jag ställt mig själv: Varför ger jag mig överhuvudtaget i kast med en ny utgåva? Skälen är flera. Ett är att ”röster” från praktiker och i den allmänna debatten antyder att förändringar är på gång. Som forskare är man också nyfiken och har ett krav på sig att då och då kontrollera om det publicerats några nya rön. Detta ger nya erfarenheter som i sin tur leder till nya infallsvinklar och tolkningar.
–Förutom ett antal nya iakttagelser, frågor och slutsatser här och där så ger denna utgåva ett större utrymme bland annat åt chefen själv och möjligheterna att skapa ett hållbart och effektivt chefskap, åt aspekter som robotisering och digitalisering och, givetvis, åt den fortsatta framväxten av post-new public management med dess försök att återerövra tilliten till professionerna och övriga medarbetare.

Hur hoppas du att läsaren ska få användning av boken?
–Här har jag en drömbild, att chefer tillsammans använder boken som en språngbräda till utveckling i den egna yrkesrollen. Bokens värde växer när dess innehåll diskuteras, fördjupas och kopplas till egna erfarenheter och kunskaper. Med en realistisk tidsplan, kanske ett arbetsår, kan en ”läsecirkel” också bli en stund för återhämtning.
–Jag hoppas också att den ska ses som en introduktion för blivande välfärdsarbetare. Boktiteln till trots så ger den en rejäl inblick i och förståelse för den samhällsfinansierade välfärdssektorn som arbetsområde.

Intervjun genomförd mars 2022.