Utredning av barn och unga – för förståelse och bättre stöd

Vad skiljer testning av barn från testning av vuxna?

Vi vill vända lite på frågan, och i första hand beskriva varför psykologiska test är särskilt viktiga arbetsredskap vid utredningar av just barn och ungdomar. Intervju, som är en central metod vid utredning av vuxna, är inte lika användbar med barn. En intervju förutsätter förmåga till abstraktion och självreflektion som barn normalt inte besitter förrän i tonåren. Den förutsätter också en ömsesidig förståelse för intervjuns roller och mål och ligger helt enkelt långt ifrån hur barn brukar uttrycka sig.
   Det kan också vara så att barnets problem lättare uttrycks i handling, eller i symboliska termer. Ett test kan då erbjuda barnet ett konkret material att utgå ifrån, och fungerar också som ett kontaktmedel. Att testet skiljer sig från barnets vanliga saker innebär att det är ett för barnet nytt och oförbrukat material. Dessutom har psykologen erfarenhet av hur olika barn handskas med materialet och kan vara lyhörd för hur just det här barnet använder sig av det.

Ni skriver mycket om reliabilitet, validitet och statistik – varför är det centralt vid testning?

Validitet handlar om att vi kan lita på våra metoder. Mäter vi verkligen det vi avsåg att mäta, är våra observationer giltiga? Validiteten är helt avgörande för vilka slutsatser vi kan dra av ett resultat; det gäller alla våra metoder, även rent kliniska intervjuer. Reliabilitet är en snävare mätteknisk term, och uttrycker hur pass säkra vi kan vara på att vi skulle få ungefär samma resultat om testningen gjordes en annan dag, eller av en annan psykolog.
   Statistik, då? Statistik är ett hjälpmedel, och man behöver förstå och kunna använda sig av en del statistiska data då man utvärderar ett testresultat. Om vi vill bedöma om ett barn uttrycker sig och fungerar på ett ålderstypiskt sätt eller om något är avvikande, behöver vi kunna jämföra med hur andra barn har hanterat materialet. En sådan jämförelse bygger på att vi har tillgång till statistiska normer – och på att vi är tillräckligt kunniga i statistik för att bedöma om normerna är relevanta för det aktuella barnet och situationen.   

Hur ser ni på kopplingen mellan utredning och åtgärder?

Utredningen förtydligar bilden av barnets sätt att fungera i olika avseenden, och skapar förståelse för barnets behov. Sådana insikter kan i sig innebära en lättnad för både barnet och omgivningen. Men ofta visar utredningen att barnet också har behov av någon form av anpassning, stöd eller behandling för att må väl och utvecklas optimalt. För att leda till något positivt för barnet bör en utredning därför ha siktet inställt mot tänkbara åtgärder – riktade till barnet, familjen eller stöd i omgivningen. Riktigt hur den kopplingen ser ut varierar med problematiken som sådan, vilka stödresurser som finns och hur vårdkedjorna fungerar där barnet bor. Vi resonerar en hel del om detta i boken.

Vad är nytt jämfört med förra utgåvan?

Det mest uppenbara är att vi har uppdaterat de test och skattningsskalor som vi refererar till. Det gäller både test som vi presenterar mer ingående, och dem vi hänvisar till i olika exempel. Den nya utgåvan har också en något förändrad kapitelstruktur och är lite längre än den förra. Men framför allt har vi arbetat igenom samtliga texter så att boken ska kännas aktuell och matnyttig idag – det finns inte en sida som vi inte justerat!

Intervjun genomförd april 2021.