Lärande och reflektion nyckelord för att erfarenhet ska närma sig vara beprövad

Varför är erfarenhet en så viktig kunskapskälla?
Erfarenheter är den kunskapskällan som vi använder oftast och som är mest lättillgänglig. Informationsprocessande och beslutsfattande i vardagen bygger på att det ofta måste gå snabbt och att man kan gå ”på känsla” i sina beslut, fatta dem direkt och inte tänka efter så länge. Våra erfarenheter kan ses som en bank av händelser och upplevelser som vi plockar ur och som vägleder oss i en mängd situationer.

Utmaningen ligger i de tankefällor som vi kan ramla i då situationer kräver snabba beslut och då vi inte hinner analysera situationen i lugn och ro eller använda ett kritiskt tänkande. På det sättet finns begränsningar med att endast luta sig mot sina erfarenheter och på vårt vanliga sätt att fatta beslut då många situationer inom socialt arbete är kniviga och sammansatta.

Vilken är skillnaden mellan erfarenhet och beprövad erfarenhet?
Det finns ingen entydig distinktion mellan de båda begreppen, och ofta används de synonymt. Samtidigt är det en skillnad i att erfarenhet ibland helt enkelt bara betecknar att vi varit med om något tidigare men inte säger något om huruvida vi lärt oss något av det. Lärande och reflektion är annars nyckelord för att erfarenhet ska närma sig att vara beprövad.

En annan ingrediens i erfarenhet som blir beprövad är att det är något som delas med andra. Det gör att beprövad erfarenhet ofta ses som en typ av kollektiv kunskap, och då närmar sig så kallade ”best practices”. Det är något man är överens om inom en profession. Enligt det här sättet att se på beprövad erfarenhet betonas alltså värdet av aggregerad kunskap och systematik som går bortom den enskilda individens erfarenheter, vilket gör att beprövad erfarenhet också har vissa likheter med vetenskaplig kunskap.

Kan man verkligen säkerställa att en metod är evidensbaserad för en viss målgrupp inom ett så komplext område som socialt arbete? Hur vet man vad som påverkar utfallet?
Det är naturligtvis klurigt. I strävan efter att få så tillförlitlig kunskap som möjligt kring effekter av insatser, finns det höga krav på målgruppsavgränsning, vilka resultatmått som används och vilken typ av data som samlas in och hur den samlas in. Det kan vara krävande att praktisera alla principer och handgrepp som finns för att utesluta alternativa förklaringar till att en viss insats verkligen leder till ett visst utfall.

Det praktiska arbetet är ofta mer komplicerat än vad som ges uttryck för i de där perfekt designade forskningsstudierna! Och det kan inte minst vara fallet i socialt arbete, där varken målgruppen, insatserna, eller ens vad som ska anses vara ett gott resultat, alltid är väl avgränsat och definierat.

Då behöver man ofta genomföra forskningsstudier med mer pragmatisk design, som inte kan visa på samma tillförlitlighet, men som har stor relevans för socionomernas praktik. På så vis får man vägledning i arbetet, en startpunkt i forskning, som sedan kan följas upp lokalt för att säkerställa att utfallet blir som man tänkt.

Dessutom är det viktigt att det görs sammanställningar av forskningsstudier som kan ge en överblick över det samlade kunskapsläget när det väl börjar finnas kunskap från enskilda effektstudier.

De klienter som jag träffar är nöjda. Varför behöver jag då känna till vilka andra metoder än de jag använder som det finns forskningsstöd för?
Haha, det kan man fråga sig! Men mer kunskap skadar nog inte. I ditt fall kan det dels handla om att det finns andra, ännu mer verksamma insatser som du bör känna till, dels kan ju behoven hos din nuvarande klientgrupp komma att förändras, eller så kan helt eller delvis nya målgrupper tillkomma. Då är det bra med en överblick över den repertoar av arbetssätt som finns att tillgå.

Ytterst handlar det också om frågan huruvida det är just dina insatser som gör skillnad. För att ta reda på det kan krävas att man jämför med vad man vet om andra arbetssätt och metoder och kanske prövar att jämföra dem med varandra. Och kanske frågar sig hur säker man kan vara på sina slutsatser.

Sedan är det ju väldigt bra att du och dina kollegor regelbundet frågar hur era klienter upplever insatserna! Den kunskapen är viktig.

Intervjun genomförd november 2024.