Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Terapin blir mer skräddarsydd till klienten”

Cecilia Engblom Rosengren, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialistpsykolog i psykologisk behandling/psykoterapi och Torun Jansson Kallings, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi är båda verksamma på Psykologpartners. Här svarar de på några frågor om processbaserad terapi.

För den som inte är bekant med begreppet, vad är processbaserad terapi?
Hayes och Hofmann kallar det själva för en uppdaterad funktionell analys. I processbaserad terapi väljer man vilka interventioner som ska ingå i terapin utifrån kartläggning och analys av den specifika klientens problembild och önskan med terapi. Det skiljer sig något från att behandla utifrån manual baserat på diagnos, vilket annars är den gängse utgångspunkten i mycket av vården för psykisk ohälsa. Om en person som söker terapi har flera olika sorters problem, så som fysiska krämpor, beroendeproblematik, sociala stressorer och lider av ångest, så undersöker man i processbaserad analys på hur problemen interagerar och påverkar personens funktionsnivå och väljer tillsammans med klienten vilka låsningar (eller processer) som ska fokuseras i terapin. Det som också utmärker deras version av processbaserade terapi är att mycket fokus läggs på hur klient och terapeut kan samla in data för att se hur klientens problem hänger ihop och utvärdera om det sker en önskad förändring genom terapin. Processbaserad terapi kommer alltså inte med några nya interventioner, utan klinikern använder de interventioner som hen redan bemästrar och som det finns forskningsstöd för. Så som beteendeexperiment eller träning i defusion vid rigida föreställningar, eller exponering som intervention när klienten fastnar i att akta sig för att hamna i tillstånd som skrämmer men som i sig inte innebär fara. Processbaserad terapi handlar om hur man ska välja vilka låsningar att arbeta med och hur man ska utvärdera om det sker önskad förändring.

Vilka fördelar finns det med att använda sig av det arbetssättet?
Terapin blir mer skräddarsydd till klienten. Terapeuten får samtidigt ett stöd att vara systematisk i sitt val av interventioner. Det blir också lättare för terapeuter att använda interventioner som har forskningsstöd från olika psykoterapeutiska skolor. Förhoppningsvis leder detta till att klienter får mer ut av terapi. Här behövs att modellen prövas mer kliniskt och utvärderas, och det långsiktiga målet är att kunna ge individualiserad evidensbaserad behandling.

Vad är utmaningarna med att implementera processbaserad terapi som enskild terapeut eller i en hel verksamhet? Har ni tips på hur man undviker de största fällorna?
Vissa tänker att modellen ser väldigt komplex ut, vilket kan utgöra ett hinder då en tänker att denna typ av konceptualisering är svår att lära sig eller kommer att ta lång tid. När en väl börjar använda sig av den märker en dock att det sällan tar längre tid än en ”vanlig” bedömning och att det på många sätt ger mer information och särskilt en tydligare bild av individen. Vårt råd här är att börja våga prova!

I forskningen kring och på den processbaserade modellen används en del komplexa modeller för datainsamling och organisering av symtom-nätverk och det kan upplevas som att tillgång till dessa är en förutsättning för att kunna använda sig av det processbaserade förhållningssättet. Detta är dock inget krav för att kunna göra det i sitt kliniska arbete, vilket inte minst blir tydligt i just denna bok.

En annan utmaning kan vara att många verksamheter organiserar sitt arbete just kring diagnosgrupper vilket kan göra att den processbaserade bedömningen även behöver kompletteras med exempelvis diagnostiska intervjuer. I ett väl genomfört bedömningssamtal kan klinikerna dock hämta in både den information som krävs för att göra en processbaserad konceptualisering och för att ställa diagnos.

Hur kan det här tankesättet i slutändan gynna klienten/patienten?
Målet med hela arbetet kring processbaserad terapi är ju just att fler ska få bättre, mer effektiv behandling. Tanken är att om vi kan göra en mer exakt individuell bedömning ökar sannolikheten för att varje klient/patient får arbeta med det i terapin som är mest relevant för just hens lidande. Och genom att behandlaren får en tydligare bild av vilken process som ska fokuseras på när och vilken metod som har bäst evidens för denna process kan behandlingen ge resultat snabbare. 

Intervjun genomförd i november 2023

För den som inte är bekant med begreppet, vad är processbaserad terapi?
Hayes och Hofmann kallar det själva för en uppdaterad funktionell analys. I processbaserad terapi väljer man vilka interventioner som ska ingå i terapin utifrån kartläggning och analys av den specifika klientens problembild och önskan med terapi. Det skiljer sig något från att behandla utifrån manual baserat på diagnos, vilket annars är den gängse utgångspunkten i mycket av vården för psykisk ohälsa. Om en person som söker terapi har flera olika sorters problem, så som fysiska krämpor, beroendeproblematik, sociala stressorer och lider av ångest, så undersöker man i processbaserad analys på hur problemen interagerar och påverkar personens funktionsnivå och väljer tillsammans med klienten vilka låsningar (eller processer) som ska fokuseras i terapin. Det som också utmärker deras version av processbaserade terapi är att mycket fokus läggs på hur klient och terapeut kan samla in data för att se hur klientens problem hänger ihop och utvärdera om det sker en önskad förändring genom terapin. Processbaserad terapi kommer alltså inte med några nya interventioner, utan klinikern använder de interventioner som hen redan bemästrar och som det finns forskningsstöd för. Så som beteendeexperiment eller träning i defusion vid rigida föreställningar, eller exponering som intervention när klienten fastnar i att akta sig för att hamna i tillstånd som skrämmer men som i sig inte innebär fara. Processbaserad terapi handlar om hur man ska välja vilka låsningar att arbeta med och hur man ska utvärdera om det sker önskad förändring.

Vilka fördelar finns det med att använda sig av det arbetssättet?
Terapin blir mer skräddarsydd till klienten. Terapeuten får samtidigt ett stöd att vara systematisk i sitt val av interventioner. Det blir också lättare för terapeuter att använda interventioner som har forskningsstöd från olika psykoterapeutiska skolor. Förhoppningsvis leder detta till att klienter får mer ut av terapi. Här behövs att modellen prövas mer kliniskt och utvärderas, och det långsiktiga målet är att kunna ge individualiserad evidensbaserad behandling.

Vad är utmaningarna med att implementera processbaserad terapi som enskild terapeut eller i en hel verksamhet? Har ni tips på hur man undviker de största fällorna?
Vissa tänker att modellen ser väldigt komplex ut, vilket kan utgöra ett hinder då en tänker att denna typ av konceptualisering är svår att lära sig eller kommer att ta lång tid. När en väl börjar använda sig av den märker en dock att det sällan tar längre tid än en ”vanlig” bedömning och att det på många sätt ger mer information och särskilt en tydligare bild av individen. Vårt råd här är att börja våga prova!

I forskningen kring och på den processbaserade modellen används en del komplexa modeller för datainsamling och organisering av symtom-nätverk och det kan upplevas som att tillgång till dessa är en förutsättning för att kunna använda sig av det processbaserade förhållningssättet. Detta är dock inget krav för att kunna göra det i sitt kliniska arbete, vilket inte minst blir tydligt i just denna bok.

En annan utmaning kan vara att många verksamheter organiserar sitt arbete just kring diagnosgrupper vilket kan göra att den processbaserade bedömningen även behöver kompletteras med exempelvis diagnostiska intervjuer. I ett väl genomfört bedömningssamtal kan klinikerna dock hämta in både den information som krävs för att göra en processbaserad konceptualisering och för att ställa diagnos.

Hur kan det här tankesättet i slutändan gynna klienten/patienten?
Målet med hela arbetet kring processbaserad terapi är ju just att fler ska få bättre, mer effektiv behandling. Tanken är att om vi kan göra en mer exakt individuell bedömning ökar sannolikheten för att varje klient/patient får arbeta med det i terapin som är mest relevant för just hens lidande. Och genom att behandlaren får en tydligare bild av vilken process som ska fokuseras på när och vilken metod som har bäst evidens för denna process kan behandlingen ge resultat snabbare. 

Intervjun genomförd i november 2023

Processbaserad terapi

I den här boken beskrivs för första gången hur du som kliniker kan arbeta processbaserat. Du får konkreta verktyg för att kartlägga patienters problematik och genomföra individanpassade terapier, där fallexempel och reflektionsfrågor ger värdefull fördjupning.

Läs mer