Emerich Roth (1924-2022) föddes i Velký Sevluš i Tjeckoslovakien (idag Vynohradiv i Ukraina), överlevde fem olika nazistiska koncentrationsläger, men förlorade många släktingar och de flesta i sin närmsta sin familj i Förintelsen. Bara han själv och en syster överlevde.
År 1950 kom han till Sverige efter att ha överlevt fruktansvärda övergrepp i Auschwitz. Han utbildade sig till socialarbetare och ägnade en stor del av sitt liv åt att arbeta med människor och att sprida kunskap om hur vi tillsammans kan motverka hat och att historien upprepar sig.
Under nästan 30 år föreläste Emerich i skolor över hela Sverige för att vittna om Förintelsen och det hat som banade väg för nazismen – men framför allt talade han om vad vi måste göra för att undvika våld och rasism i framtiden. Tusentals elever och skolpersonal kom att få ta del av hans berättelse. Emerich tog 1994 initiativ till att bilda Emerichfonden och var en av grundarna till Föreningen Förintelsens överlevande, vars syfte är att sprida kunskap om Förintelsen.
1998 var Emerich med och startade EXIT, ett avhopparstöd för personer som är aktiva i våldsbejakande radikala, nationella eller religiösa grupper och som vill få hjälp att lämna dessa.
Emerich skrev ett antal böcker under sitt liv: Jude, žid, zsidó (Rev. utg. 1997), Varför just han? (2000), Emerich är mitt namn (Rev. Utg. 2023) och deltog i ett flertal filmer och videoupptagningar. För sitt arbete med att informera om rasism och övergrepp fick han ett flertal utmärkelser, bland annat H.M. Konungens medalj 8:e storleken i högblått band år 1998, Stockholm stads Nelson Mandela-pris år 2008, Raoul Wallenberg-priset 2015 och Olof Palmepriset år 2017.
