Vi deltar aktivt i forskningsprojekt kring utbildningsteknologi, till exempel i Linnéuniversitetets trippelhellixprojekt kring edtech där forskning, skolor och bransch samverkar för att undersöka bl.a. hur utbildningsteknologi kan implementeras i grundskolan och hur data från digitala läromedel kan stötta och förbättra undervisningen.
Funktioner med vetenskaplig förankring
Vi på Natur & Kultur ser det så här: om vi vill förbereda eleverna för ett modernt framtida liv måste vi räkna med att det kommer att ingå digitala texter och läsning på skärm. Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.
Vårt arbete har lett till våra digitala läromedel omges av ett gränssnitt och funktioner som vi vet underlättar såväl läsning som inlärning. Här listar vi ett urval av vetenskapliga rön från forskningen och hur vi har utvecklat funktioner och gränssnitt baserat på dem.
Självreglerande, enkla aktiviteter som att anteckna eller svara på uppgifter/frågor i direkt anslutning till texten kan motverka den negativa effekten av digital läsning kontra läsning av tryckta texter.
- Eleverna skriva och spara egna anteckningar i direkt anslutning till en text.
- Till texterna finns frågor och uppgifter där eleven får stanna upp och t.ex. testa sin förståelse eller fundera vidare på det texten beskrivit.
- Till texterna finns också inbyggda ordförklaringar, glosor och ordlistor med automatisk självrättande ordträning för eleverna att träna sin förståelse med.
Möjligheten att lyssna på en text underlättar för elever med lässvårigheter, och för många elever med koncentrationssvårigheter.
- Det är möjligt att lyssna på texten, inte bara grundtexten utan också alla frågor, uppgifter, bildtexter och dylikt.
Det är svårare att navigera i digitala texter, särskilt om de är så långa så att de kräver skroll.
- Du kan förutom att skrolla, välja att bläddra fram ett avsnitt i taget av en text. Automatisk numrering ger framstegsmätning.
Hjälp med struktur underlättar för elever med koncentrationssvårigheter.
- En innehållsförteckning för hela läromedlet finns alltid tillgänglig – en trädstruktur som går att ”fälla ut” så att alla rubriker och underrubriker i hela läromedlet visas, ner till uppgiftsnivå.
Att ta bort så mycket kringinformation som stör läsprocessen som möjligt underlättar för elever med lässvårigheter.
- Eleven kan välja ett fokuserat läsläge med så få distraktioner som möjligt, till och med menyer och knappar tas bort.
Möjligheten att kunna lämna sina svar muntligt underlättar för elever med lässvårigheter eftersom de då inte behöver lägga kognitiva resurser på att skriva också.
- Eleven kan dela sitt svar på en fråga eller uppgift muntligt genom att bifoga en fil, t.ex. en ljudfil eller video.
Feedback om framsteg och tävlings- /belöningsmoment på vägen ger stärkt självkänsla till elever med lässvårigheter och elever med koncentrationssvårigheter vilket underlättar och ökar motivationen till fortsatt läsning.
- Eleven kan stämma av sina kunskaper i självrättande övningar och få direktrespons på sin progression. Spelifierade element i form av positiv feedback vid rätt svar och framstegsmätare över progression finns också.
Möjlighet att välja bakgrundsfärg underlättar för elever med lässvårigheter.
- Eleverna kan välja inverterad skrift och kontrast mellan text och bakgrund, här finns möjlighet att välja ljus text mot mörk bakgrund, eller gul bakgrund bakom mörk text.
Möjligheten att variera textstorlek underlättar för elever med lässvårigheter.
- Eleven kan förstora texten efter sitt behov.
Ett stort stöd av bilder kopplat till en text kan underlätta för elever med lässvårigheter.
- Visualisering och konkretisering av textinnehållet görs med hjälp av bilder, bildspel, filmklipp, animationer och interaktiva bilder.
Forskning visar också att det kognitivt kan finnas en inbyggd svårighet i att avkoda/bearbeta mycket information i bilder och text samtidigt.
- Användarna kan tillfälligt dölja bilder och filmer för att kunna fokusera helt på texten och att avkoda den.
Möjligheten att välja lättläst textversion kan vara bra för elever med lässvårigheter/koncentrationssvårigheter, men det beror på textens nivå och elevens förkunskaper.
- Texter finns i lättläst variant i utvalda läromedel. Nivån är utprovad med elever och specialpedagoger.
Problem med nätverk skapar stora störmoment vilket påverkar elever med läs- eller koncentrationssvårigheter särskilt mycket, eftersom de har stort behov av fokus och att distraktioner/irritationsmoment minimeras vid läsning.
- I de fall man tillfälligt förlorar sin internetuppkoppling kan man fortsätta arbeta på den sida man befinner sig, och slipper onödiga avbrott och distraktioner.
Källor
Delgado, P. Vargas, C. Ackerman, R. Salmerón, L. (2018), Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension, Educational Research Review Volume 25. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101?via%3Dihub
Rasmusson, M. (2015), Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf
Skolverkets sammanställning (Wennås Brante, E.) (2020) Tryckta texter ger bättre läsförståelse. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-ochutvarderingar/forskning/tryckta-texter-ger-battre-lasforstaelse
Utvecklingssamarbete med tre forskare vid Linnéuniversitetet inom ramen för ett större innovations- och utvecklingsprojekt runt funktioner och innehåll, under 2013 och 2014. Forskarna som deltog:
• Linda Fälth, docent i pedagogik, forskning inom dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik och lärande.
• Idor Svensson, professor i psykologi, forskning inom läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för psykologi.
• Siegbert Warkentin, doktor med. vet och professor i psykologi/neurokognition, forskning inom bl.a. ADHD-problematik, vid Linnéuniversitet, institutionen för psykologi